Det är den 28 februari och idag är dagen då Rex är beräknad att komma. Den här dagen har känts så långt bort. Jag kan inte förstå hur det har gått till. Nu känns det plötsligt som att allt gått så fort sen den där torsdagen den 22 juni och två streck dök upp på teststickan. En sommar, höst, och nu ett vinterland. Ett vinterland jag är såå glad jag inte måste bege mig ut i. Snövallar, halka, trafikkaos. Nej tack. Jag håller mig inne och dricker te. Och väntar. Lite nervöst börjar det bli ändå.

Magnus frågade mig igår om jag hade några som helst känningar. Men nej, ingenting än. Bebisen är i alla fall välkommen från fredag efter kl 12.00 för Magnus jobb så de har en vikarie (haha, jag för vidare det önskemålet till magen). Min bror säger att han kommer på fredag. Då är det nämligen Ernst-dagen och visst skulle det vara gulligt med en liten Ernst? (njae). Carolina har sagt att det blir idag eftersom både jag och Magnus är så punktliga av oss. En annan kompis har sagt den 4 mars. Vi får väl se vem som kommer ha rätt. Själv har jag ingen aning.

Graviditeten må äntligen vara i mål nu, men vi väntar fortfarande på medaljen, det finaste priset man kan få här i livet – bebisen.