Jag hoppas du har haft några riktigt fina juldagar, oavsett hur du har spenderat dem. Kanske har du varit hemma, bortrest, med familj eller vänner eller dina djur.
Själv har jag varit hemma med familjen. Svärmor, mamma och min bror kom över igår för julmiddag och paketöppning, godis och Kalle Anka.
Sen blev jag sjuk. Jag försökte hålla det borta men så snart julafton blev kväll visste jag att det inte skulle gå. Så här är jag, förkyld, men utan att jag är så förvånad. Jag visste att kroppen inte skulle kunna motstå några sjuka dagar efter den här mentalt påfrestande hösten. Så nu laddar jag om.
Jag har ingen tankeverksamhet för frågor till imorgon, tyvärr. Det får bli ett juluppehåll medan jag kryar på mig. I stället får det blir 2026 års första frågor nästa vecka. Hur märkligt är inte det? Ett nytt år är snart här.
Jåo. Tillbaka i Sverige efter två och en halv vecka på Åland. Det känns som om sommaren är slut och ändå har jag nu 1,5 veckas semester kvar. Men det är väl för att jag inte har en gräsmatta och havet precis utanför. Att jag inte kan gå ut barfota och andas in havsluften på morgonen och konstatera att det blir ännu en dag på stranden. Att det största bekymret är just vilken strand vi ska bada på, den precis vid våra fötter eller den en kort bilresa förbi kohagarna där vattnet varit 25 grader varmt (och jag därför utan problem kunnat bada) och folktomt.
Älskade Åland. Nästa år är vi nog där längre. Inga bekymmer, mañana, mañana osv. Vi har haft besök i olika omgångar, haft egna äventyr, träffat och lyssnat på KAJ, grillat, ätit glass i stora lass, varit på cruising. Listan fortsätter. Barnen har somnat sent och vaknat sent och har inte behövt någon av de tjocktröjor jag packade ner då väderprognosen innan vi åkte visade likadan sommar som förra året. Jag har löst korsord i mängder och endast druckit en kopp te. Springturerna har varit så härliga i morgonsolen.
Att vi trivs på Åland är en underdrift och vi har skapat ytterligare minnen för livet.
Och ja, det största var nog KAJ. De spelade på RockOff och vi tog emot dem på flygplatsen tillsammans med Ålandstidningen som gjorde en liten intervju. Jag älskar KAJ. Jag var väldigt skeptisk till deras uppträdande i Mello och jag knappt ens hade hört låten, men under dessa månader har jag insett hur talangfulla de är med fantastiska texter. Och så roliga, och trevliga. Att jag spelat låtarna här hemma sen i våras gjorde att hela familjen numera är KAJ-fantaster.
Nu väntar tid hemma utan särskilda planer. Lite fix, lite städ, bara vara. Jag önskar mig ett rejält regn- och åskväder så skulle slutet på den här semestern vara perfekt.
Jag hade tänkt publicera det här inlägget tidigare idag torsdag, men jag blev knockad av feber och halsont. Det var ju självklart efter att ha varit hemma med sjuka barn så länge. Men med det sagt blir det heller ingen Fem en fredag i morgon. Jag är helt enkelt för sjuk.
Så var januari över. Det märks att det har blivit en aning ljusare ute. Jag är nog inte den enda som tycker att januari är en av våra segaste månader så jag är glad att det är februari, och inte bara för att det är min födelsedagsmånad. Däremot har vi verkligen kickat igång vabruari. I två veckor nu har barnen i omgångar varit hemma sjuka – om än mest Clara. Hon har inte varit på förskolan på tio dagar. Det är mycket som går och på förskolan är många sjuka. Nu peppar peppar verkar hon vara på bättringsvägen i alla fall. Men som sagt, då blev jag sjuk istället.
Trots det har några positiva förändringar tillkommit sen terminsstart som jag får se om det håller i sig. Jag har haft både frukost och lunchlåda med mig när det har varit kontorsdagar – det är en stor bedrift, och ett mål att sträva mot under den här terminen. Tänk vad mycket pengar jag förhoppningsvis kommer spara. Jag har även testat att börja duscha på kvällarna. Jag har märkt att det gör morgnarna lättare och mindre stressigare när ett moment går bort.
En del roligheter har jag i alla fall lyckats klämma in under månaden som varit. Min mamma fyllde år i slutet av januari och som julklapp/födelsedagspresent gick vi och såg Les Misérables på 3Arena. Det var en spektakulär upplevelse! En arenaturné med musikalen i endast sång. Peter Jöback var som vanligt fantastisk (och Tommy Körberg) och resten av casten var fenomenala.
Peter Jöback, Tommy Körberg och Bradley Jaden i Les Misérables
Harry har även haft en nystart med fotbollen och har hunnit med två fotbollsträningar – den här gången tycker han det är riktigt kul då flera av hans kompisar från skolan är med i laget. Det är mycket fotboll annars också med prat om spelare och en önskan om fler fotbollströjor än bara den med Mbappé han fick i julklapp.
Nu får vi se hur helgen blir – massa vila och honungsté tänker jag mig för att bli frisk.
Det blir en lugn söndag, tvärtemot från vad som var tänkt. Hela veckan har vi taggat för idag – vi skulle träffa en kompis till barnen och sen gå på kalas hos en annan kompis. Den första kompisen har vi inte sett sen innan sommaren, så besvikelsen var stor när Clara igår kväll från ingenstans fick feber och klagade på huvudvärk. Harry ska fortfarande gå på kalaset då det är hans kompis som fyller år men lillebrorsan är Claras bästis. Tråkigt oavsett att inte få gå på kalas man sett fram emot.
Nåväl. Det var ett tag sen nu vab fanns på kartan. Förhoppningsvis blir det inte värre.
Förra helgen var vi som nämnt på Åland. Älskade Åland. Vi konstaterade att vi varit där fyra gånger i år vilket är nytt rekord. Vi är lite sugna på att vara där på nyår, men vi får suga på den lite.
Vädret kunde inte ha varit bättre, det var perfekt höstväder. Krispig luft och en sol som fortfarande värmde. Det passade bra för skördefesten vi var där för. Under Ålands skördefest finns det massvis av utflyktsmål att besöka. Allt från olika bondgårdar, småskaliga fabriker till restauranger och museer. Jag skulle säga att de flesta företag är med på något vis under dagarna vilket jag tycker är fantastiskt. Allt är så bra anordnat också.
Vi hann med besök på tre olika ställen. Vi begav oss till Mickels gård först där vi träffade på olika djur, köpte lokalproducerad honung, och barnen kunde ta sig igenom en hinderbana och hoppa på höbalar.
På Amalias limonadfabrik hade vi ett mål – att köpa hem en låda med familjens nyaste favoritdryck som vi först smakade på Mickels – Skumpis. Det är ungefär som en blandning mellan Champis och Pommac. Väl där fanns mycket att göra som att titta på hästar och kossor, leka olika lekar och köpa mer lokala produkter – som på bilden en Hildas munk. Mycket gott.
Sist men inte minst åkte vi till Smakbyn för att besöka Ålands karamelleri för att barnen skulle få en varsin klubba som de får varje gång vi är på Åland. Jag inga bilder förutom denna, men det var också där vi var kortast.
Förutom allt detta hann vi med annat också, som att mysa i huset framför brasan, värma bastun och bada i havet(!). Magnus var väl den som regelrätt doppade sig, men barnen var i och ville inte gå upp trots att det ju inte var särskilt varmt i vattnet. Kul tyckte dem att det var. Jag stod på stranden och i vattnet i baddräkt, men det var nog enbart för att jag var uppvärmd från bastun.
Det blev en perfekt helg, trots att det var lite krassligt. Hellre där än hemma i lägenheten och krya på sig. Nästa år kommer vi nog definitivt tillbaka till Skördefesten, så bra som det var.
På ett sätt är det skönt att ha sen semester, övergången till hösten blir inte lika lång som när man jobbar de där sista sommarveckorna. Jag är inne på mina sista semesterdagar och känner mig väldigt nöjd. Det är klart jag skulle vilja dra ut på det ännu mer, men det är främst för att vi har haft det så bra. Åland, Gävle, lite hemmaplan. Jag saknar redan ”landet-luften”.
Som jag tidigare skrivit åkte barnen och jag till Gävle i förra veckan. Tillsammans med min mamma tog vi tåget på tisdagen. Väderprognosen var rätt grå men överraskade rejält under dagarna vi var där. Visst, det var halvklara dagar men solen kämpade ändå på och var framme mestadels med någon regnskur en kväll. Hade jag däremot inte packat regnställen och gummistövlarna som jag gjorde hade det säkert blivit tvärtom.
Mysig tågresa
Barnen kunde vara ute hela dagarna och jag läste korsord på verandan. Det finns inte mycket att göra i Norrsundet men det är ändå charmen med att få komma bort från allt. Det är tur att barnen har min tremännings barn att leka med, de är några år äldre men det funkar ändå. Tillsammans har de röjt som bara den. En eftermiddag såg jag de inte alls på några timmar – pennan glödde då minsann mot Allers korsordsbilaga.
Vyer från trädgården, promenad till småbåtshamnen och en sväng till kyrkogården för att titta till de släktingar som vilar där.
Det blev inte så många bilder från dagarna, kanske för att det inte hände så mycket annat men också för att jag inte fotade allt. Magnus kom upp på fredagen efter jobbet och vi åkte hem på lördag förmiddag efter fina dagar.
Nu spenderar vi några dagar hemma innan vi avslutar detta fantastiska sommarlov och semester i Luleå i helgen. Magnus och barnen ska springa lopp, något Magnus var uppe och gjorde förra året tillsammans med en vän som bor där uppe. Jag är hejaklack men kommer nog få springa i alla fall 400 meter tillsammans med Clara.
