På promenad med podd

Harry och jag har som rutin att komma ut på promenad varje dag. Eftersom han inte är ett jätteroligt sällskap då han somnar efter 10 minuter är det ett sätt för mig att lyssna på poddar. Jag ser till att gå minst en timme och hinner oftast med minst ett avsnitt.

Mina absoluta favoriter är Creepypodden och Wollin & Wollin. Creepypodden är däremot inte direkt så avslappnande när man går i skogen helt själv, hehe, och Wollin & Wollin har en paus av något slag (snälla kom tillbaka, Malin!). Sen Harry kom har jag därför fått hitta nya poddar att lyssna på. Det braiga med att börja lyssna på en podd som funnits ett tag är att man har hundra avsnitt att lyssna på. Det är precis som med tv-serier. Jag riktigt myyyser av att veta att det inte kommer ta slut i första taget och jag kan frossa ordentligt tills mina ögon är fyrkantiga. Eller lyssna tills mina öron blöder. Bara det är en sporre att komma ut och röra på mig, den enda motionen jag får just nu.

Den senaste podden i mitt bibliotek är Skäringer & Mannheimer. Det är något med dialogformatet jag gillar vad gäller poddar. Det har nog att göra med min introverta sida som gärna lyssnar och observerar istället för att ge mig in i något på en gång. Eller alls. Ibland orkar jag inte. Att få lyssna på något utan att jag ens KAN eller SKA dela med mig gör mig därför så till freds. Sen så är de roliga också. Att Mia och Anna dessutom verkar dela samma åsikter som jag vad gäller sociala sammanhang är så skönt att lyssna på – och då har de båda ändå rätt utåtriktade arbeten. Och så har vi deras röster. Precis som Malin och Elin Wollins röster är Mia och Annas sköna och avslappnande att lyssna på.

Jag har även börjat lyssna på Två systrar en podd med Alexandra Bring och Victoria Törnegren. De båda fick barn i samma veva som jag, och fastnade när de pratade om sina upplevelser. Jag följer inte slaviskt, men det är kul att slölyssna på. Andra jag lyssnar på ibland är Fördomspodden, Nemo möter en vän och så Värvet. Det beror lite på vem som gästar. Jag måste tycka personen är intressant, annars kan jag tröttna. Särskilt om det inte är en så jättespännande intervju.

Det finns säkert andra jag borde lyssna på. Inte minst för att få mer variation och inte lyssna sönder mina öron. Vilka är dina favoriter? Vad missar jag därute i poddvärlden?

Continue Reading

Hur vet jag om jag är introvert?

Den kanske första frågan man ställer sig om man funderar över introversion är Hur vet jag om jag är introvert? Räcker det med att jag är tyst eller har få vänner? Ett kort svar är nej. Det finns nog lika många självtest man kan göra på Internet som svar på den frågan. Precis som att det finns introverta som kan prata lika mycket som någon annan eller faktiskt gillar att gå på olika sociala sammanhang. Detta för att vi alla är olika som introverta. Det enda som är säkert gemensamt är hur vi får vår energi. Punkt.

Det är därför dags att bena i frågan Hur vet jag om jag är introvert?

Introvert som term är något som kommit att slå igenom på senare år, och då som något konstigt och udda. Det var (är) inget önskat personlighetsdrag hos till exempel företag när de ska anställa folk. Att vara introvert var (och anses fortfarande) lika med ensamvarg, asocial, den där typen i hörnet som inte pratade med någon. Det är väl inte konstigt att många därför drar sig för att använda termen på sig själv. Som jag skrivit om tidigare är det här såklart långt från sanningen, även om man kan ha dessa drag bland många andra extroverta drag. Det är däremot inget lika med-tecken för att vara introvert.

Det tog lång tid för mig. Jag var blyg som liten och trodde därför länge att det var därför jag gärna kom först till fester eller andra samlingar. På senare tid insåg jag att det var för att jag annars skulle få en sån overload av folk och intryck på en gång att min energi direkt skulle störtdyka och jag bara ville därifrån.

Så hur är det för dig? Funderar du fortfarande? Kanske kan några av tecknen nedan hjälpa dig:

Gillar du din egentid?

Ett av de mest säkra tecknen på att du är mer av en introvert person är att du gärna skippar den där festen för att hänga hemma. Särskilt efter en lång vecka på jobbet och du behöver ladda batterierna. Att just ladda batterierna händer i sällskap av dig själv, inte på en fest runt massa folk. Det finns inget bättre än soffhäng och Netflix eller en bok.

Att prata i telefon

Varenda samtal är som att en telefonförsäljare ringer. Det är taggarna utåt oavsett vem det är på andra sidan. Det finns många teorier om varför, men för mig handlar det om att jag inte bara kan avbryta det jag gör för att fokusera på något annat. Och definitivt inte när jag inte vet vad det handlar om. SMS eller mail är så mycket bättre för att jag då får tänka ut ett svar än att behöva säga något på studs. Det hänger ihop med med nedan…

Tänker efter innan du pratar

Känns det som att du ibland har svårt att få ur dig något vettigt när du får en fråga? Att hjärnan inte kan vara spontan? Så är det jämt för mig. Det är svårt att vara spontan när jag behöver formulera det jag vill säga i hjärnan innan jag pratar. Ofta leder det därför till något ordbajsande som är obegripligt för att jag vet att den andra personen vill ha ett svar snabbt. Men jag kan inte prata bara för att prata. Vi introverta behöver helt enkelt mer tid att tänka.

Du har få men nära vänner

Bara att planera in en kompisdejt till nästa vecka känns för mycket och som om du behöver några dagar hemma efter det. Hur skulle du då orka med 511 vänner att hålla kontakten med? Nej, några nära vänskaper räcker gott och väl.

Att tala är silver, att tiga är guld

Klockrent citat för en introvert. Känner du att du gärna inte pratar i onödan? Eller är den som räckte upp handen först i skolan? Skulle inte tro det. Vi suger på karamellen, och säger hellre något efter ett möte. Kanske. Om vi verkligen tycker det ger något. Att vi vet ett svar innebär inte att vi måste visa det. Vi är nöjda utan att få den uppmärksamheten det innebär.

En sista sak. Alla dessa tecken behöver inte stämma in på dig. Det är viktigt. Som jag sa i början, vi är alla olika men förenas av sättet vi laddar energi på. Vi behöver dessutom inte vara fullt introverta, se det som en skala där du kanske ibland är mer extrovert. Men det får vi ta i ett annat inlägg.

Continue Reading