Livstecken från en bebisbubbla

Hejhej från en vardag med en nästan tre veckor gammal bebis. Magnus började jobba igen i fredags efter sina dagar hemma så jag och Harry får klara oss själva på förmiddagarna till att han kommer hem. Det funkar, vi jobbar på våra rutiner som ändras från dag till dag. Men dagarna går, allt tar ju så mycket längre tid nu.

Den första veckan hemma var vi utöver ett par återbesök på BB instängda i lägenheten. Efter det, när vissa saker och ting satt sig, tog vi oss ut på de första äventyren. Harry har blivit presenterad för Djurgårdsbutiken och vi har spenderat en natt hos mormor medan Magnus var borta med jobbet. Gammelmormor har även hon fått besök. Vi har även intygat faderskapet eftersom vi ”bara” är sambos. Och så gått promenader i solen. Än så länge har vi inte haft några direkta besök hemma, förutom mormor och farmor, men ändå har han blivit bortskämd med så mycket presenter. Han har många att säga tack till när han väl lär sig prata.

Det är verkligen ett nytt liv vi skapat oss i vår bubbla. Borta är frukost när och hur länge man vill. Eller förresten, måltider överhuvudtaget. Långa duschar, svar på meddelanden (ledsen kompisar), borsta tänderna två gånger om dagen (Hur gör alla nyblivna mammor som faktiskt gör i ordning sig med smink och allt?), ”jag ska bara” och kunna spontanlämna lägenheten. Istället finns nu ett matvrak som låter en veta högljutt om man så bara tar en sekund för lång tid på sig att utfordra honom. Pumpning, amningsträning, flaskmatning, kanske en sovstund och så repeat till dagen är slut. Ett utökat tänk kring logistik. Kräkpapper i varenda vrå. Kräkrester på kläder, i soffan, i sängen. Blöjbyte och så blöjbyte igen. Jag är så glad att vi har både tvättmaskin och diskmaskin.

Det bästa av allt är ändå allt bebisgos, trots nätter utan tillräcklig sömn. För mitt i allt finns huvudpersonen själv, världens finaste bebis jag inte kan sluta titta på. Det där leendet som jag vet egentligen inte är riktigt. Hans doft. Hur han nyfiket tittar på allt runt omkring sig.

Fin present från min vän Maria med familj.
Från, ja, Luleå. Låt värvningsförsöken börja.

De senaste dagarna har vi lyckats ta oss ut på promenader i det soliga vädret. Skönt för både mamma och bebis med frisk luft. I går var vi på BVC och från att i början ha ökat dåligt i vikt följer han nu sina kurvor som han ska. Snart har vi en fyra kilos-klump här hemma.

På återseende, uppdateringarna kommer troligtvis bli väldigt sporadiska då det är Harry som styr dagarna.

Continue Reading

Välkommen, Harry

Så kom dagen. Den 9 mars 2018 när vår son, Harry, kom till världen. 9 dagar efter beräknat datum, 3160 gram tung och 51 cm lång.

Vi är i en riktig bubbla här hemma. Inte konstigt egentligen, när allt är nytt och vi tar tiden för att lära känna varandra. Allt annat utanför har fått stanna upp. Det var några tuffa dagar i början men en del saker börjar landa nu.

Allt gick bra under förlossningen. Jag är mäkta imponerad över mig själv, om jag får säga så. När det blir lite tid över ska jag skriva ner allt. Just nu njuter vi bara. Som familj.

Continue Reading