Recension: En fallen man

För en dryg månad sen fick jag hem en ny bok i brevlådan. En fallen man, skriven av Håkan Lindgren. Huvudkaraktären i boken, Oscar, arbetar på ett av Göteborgs bästa hotell, Hotell Midgård, när han plötsligt en dag faller ut från fönstret på ett hotellrum och hamnar i koma.

Det är där, bara ett par sidor in i boken som jag direkt dras in i handlingen. Orsaken är att den kretsar kring hur Oscar i sin koma är vid medvetande men inte kan se, röra sig eller kommunicera med någon. För alla andra ligger han sovandes i sin sjukhussäng. Vi får följa Oscars berättelse dels genom honom själv och dels genom tillbakablickar och de personer som besöker honom på sjukhuset. Stella, hans hustru, som han åtminstone utåt sett har det perfekta äktenskapet med. Hans syster och bror, Kitty och Filip, och barndomsvän Staffan. Alla ovetandes att Oscar kan höra varje ord de säger. Vad händer den dag Oscar vaknar upp?

omslag en fallen man

Jag kan inte föreställa mig hur det måste kännas att ligga där med enbart sina tankar utan input eller bollplank. Man får en inblick när Oscar målar upp ett fantasiliv för att få dagarna att passera. Han ställer till med fester och spenderar soliga dagar vid sin pool. Allt medan han funderar på hur han kunde hamna där, i sjukhussängen efter ett fall. Var det en olycka, eller knuffade faktiskt någon honom? Och var det i så fall någon av de som besöker honom på sjukhuset? Till följd av att polisen lägger ner sin undersökning anlitar hans syster en privatdetektiv för att ta reda på vad det är som har hänt.

En fallen man är svår att slita sig från. Det har på grund av det lett till att det varit sena kvällar jag läst boken och tänkt att jag istället måste släcka lampan. En anledning är bokens många vändningar och funderingar över vad det är som har hänt. Boken kan först kännas lite långdragen, men det går såklart inte att vänta sig annat när huvudkaraktären ligger i koma. Slutligen är det en bok jag klart rekommenderar om man vill läsa en annorlunda spänningsroman.

En fallen man är skriven av Håkan Lindgren och utgiven av Hoi Förlag.

Continue Reading

Mamma

Det här inlägget skulle ha kommit upp redan i måndags, men då bloggen varit nere stundtals av oklara anledningar är det inte uppe förrän nu.

Igår (i söndags) var det mors dag. Hurra för alla mammor här i världen som kämpar, älskar, väntar, längtar eller saknar. Kanske allt på samma gång. Vi är bäst.

Här hemma bjöd vi över min mamma och svärmor för lite fika. Mamma gjorde en citronkladdkaka (så god!) som vi åt ute på balkongen med jordgubbar till. Harry åt definitivt mest av oss alla och skulle nog ha kunnat äta upp hela för sig själv.

Några veckor innan Clara kom fick jag hem en bok i brevlådan från Nicotext. Boken heter Mamma – en fråga om dagen och är en sån där mysig fyll i-bok. Jag gillar såna, Harry har en bok över sitt första år och tanken är att Clara ska få en likadan.

Just den här boken innehåller frågor om sig själv som mamma och förälder. Man kan antingen svara på frågorna en efter en från början till slut eller slå upp en sida på måfå och ta en fråga. Jag har ännu inte svarat på någon fråga men har såklart tänkt börja nu när Clara är här. Jättefin! Kul tycker jag att få fylla i från mitt perspektiv. Beskrivningen av boken nämner att när man fyllt i boken och ens barn blivit större kan de få läsa boken – en rolig sak tycker jag att barnen får se hur och vad man tänkte innan och i början av deras liv. :)

Boken är en fin present till dig själv eller någon du känner. Den finns på de flesta ställen böcker köps på, exempelvis Adlibris.

Continue Reading

Sommarens projekt

När jag inte har skrivit på ett tag vill jag gärna skriva om vad som har hänt sen sist, men det känns alltid så svårt att veta var jag ska börja. Egentligen är det väl bara att hoppa in mitt i det.

Vi hade en lugn långhelg hemma. Det fina vädret bjöd bland annat på promenader och jag har börjat med mitt nya projekt: Balkongen. Den är på 13 kvadrat, dubbelt så stor än den i vår förra lägenhet, så det finns mycket som går att göra. Förra helgen köpte vi trall och la ut. Efter det beställde jag ett bord till den existerande soffgruppen, och köpte spaljé som lite insynsskydd. Det piffade upp en hel del!

Trallen klar.

Kvar är allt pyssel som mer blommor, jag tänkte hänga dekorationslampor i spaljén, och kanske ha någon annan matta. Tänkte även fixa fönsterfilm till långsidan av balkongen för minskad insyn. Jag vill att det ska bli riktigt mysigt att hänga där under varma dagar. Och det här är inte ens halva balkongen. Jag vet inte riktigt vad vi ska göra med andra sidan. Det vore häftigt med en hängmatta, men i år kommer den sidan nog stå oinredd.

Det känns kul att ha något att fixa med nu när jag är hemma. Visst, så mycket balkonghäng blir det inte i vanliga fall, men nu när det troligtvis inte kommer finnas så mycket att göra i sommar kan det vara skönt med en egen liten oas att hänga på. Jag hoppas på att sätta igång med läsning igen därute. Snart kommer Isabel Boltensterns bok ”Lycka till med resten av livet” hem i brevlådan som jag ser mycket fram emot att plöja.

Hur har din helg varit?

Continue Reading

Recension: Går genom vatten, går genom eld

Det var i mars i fjol jag fick Christian Unges då senaste bok Går genom vatten, går genom eld. Det är den första boken i vad som ska komma bli Teklaserien. Jag har genom åren läst, uppskattat och recenserat Christians tidigare böcker. Det har däremot tagit bra mycket längre tid än tänkt den här gången med anledning av att graviditeten helt enkelt kom i vägen för alla mina ord. Nu har dessutom bokens uppföljare Ett litet korn av sanning släppts, så vi kan se den här recensionen också som ett försök att få fler att upptäcka och börja läsa serien från början om man blivit nyfiken på uppföljaren.

Som författare drar Christian ofta in erfarenheter från sitt liv till vardags som läkare. Det märks i hans tidigare böcker där exempelvis hans erfarenheter från fältet med Läkare utan gränser i Afrika vävdes in. Krigsmiljöer har i serien om Tekla blivit utbytta mot scener från Stockholm och det påhittade Nobelsjukhuset (som känns starkt likt Södersjukhuset).

Går genom vatten, går genom eld inleds dramatiskt när akutläkaren Tekla Berg ser ut att behöva välja mellan två allvarligt skadade personer – en mc-knutte och ett litet barn. Situationen blir inte mindre pressad när knuttens kompisar hänger över henne. Tekla hinner lyckligtvis stabilisera de båda när piketpolisen stormar in. Det låter som en scen tagen ur Grey’s Anatomy vilket gör att under tiden som jag läste boken föreställde mig den på vita duken där jag tror den skulle göra sig bra.

Som läsare har jag knappt hunnit hämta andan när dramatiken fortsätter. En explosion har skett i Söder torn och Tekla får leda den första sjukvårdsgruppen på plats. Det är nu bokens handling börjar ta form. Tekla räddar livet på en svårt brännskadad man som kommer att bli hennes stora fokus. Vem är egentligen mannen? Det är något med honom som gör att Tekla blir dragen till honom. Kan det vara någon som står henne nära?

Explosionen som ses som en terrorattack kommer att i parallella sidoberättelser involvera sjukhuset, polisen och kriminella nätverk. Sammankopplade till varandra utvecklar de den spännande handling boken har. Karaktärer och handling kan vid första läsning framstå som lite röriga. Det blir en del att hålla reda på. De blir däremot lättare att att hålla isär ju längre in i boken man kommer. Alla karaktärer har dessutom sin plats och roll för att ta handlingen vidare, något jag uppskattar istället för att de ska vara någon slags utfyllnad. Christian är dessutom riktigt bra på att beskriva de där pressade situationerna som förekommer på ett verklighetstroget sätt vilket inte är så konstigt med den läkarbakgrund och erfarenheter han har.

Går genom vatten, går genom eld innehåller det mesta som hör till en spänningsroman – korrupta poliser, gängmedlemmar och interna sjukhuskonflikter. Att ur olika vinklar få ta del av handlingen ger boken en annan dimension jag gillar. Det är ingen karaktär i boken som i min mening egentligen är strikt god eller ond. Detta bidrar till att vår protagonist Tekla inte är den klassiskt klyschiga som räddar allt och alla. Som karaktär är Tekla invecklad. Hon har sina demoner och hemligheter som genomsyrar berättelsen, och det ska bli spännande att se hennes utveckling och bakgrund i kommande böcker.

går genom vatten går genom eld

Jag förstår att det blir en trilogi av det hela med tanke på allt Christian skriver om. Varje sida är sprängfylld med en berättelse där man vill veta mer om vad som kommer hända. Han lyckas dessutom undkomma cliffhangers och klyschor och håller istället handlingen i fokus. Det i sin tur gör boken till en bladvändare. Den som gillar en bok med spänning och tempo som håller en fast ska definitivt ta och läsa om Tekla.

Det finns även en avstickare vid namn Ambulans 906 – Till det yttersta tillgänglig som ljudbok där man får följa ambulanssjukvårdaren Reza. Reza är en karaktär som från början skulle finnas med i Teklaserien men som inte riktigt fick plats. Som jag skrev i början har dessutom del två nu utkommit, en bok jag ser fram emot att börja läsa.

Går genom vatten, går genom eld är utgiven av Norstedts.

Continue Reading

Kortfattad status

Den här veckan har jag likt förra veckan jobbat, kommit hem, käkat, hängt med familjen och sen sovit. Det är de grejerna lite på repeat och har varit sen jag började jobba. Något som skiljer den här veckan från förra är däremot att jag kommit iväg till gymmet inte en, utan två gånger och satsar på en tredje imorgon. Hur impad är inte jag över mig själv? Det är otroligt skönt att vara igång igen och förhoppningsvis bli lite piggare då jag varit så himla trött på grund av allt runt omkring, och då främst jobbet. Jag bara hoppas nu på att jag inte blir sjuk. Det är annars lite typiskt tycker jag efter att ha haft ett träningsuppehåll. Kan du känna igen dig?

Sen jag började med Nextory i januari har jag också faktiskt lyckats läsa lite i alla fall de flesta kvällar när jag inte kommit i säng allt för sent. Just nu läser jag däremot en bok old school-style. Christian Unge utkommer nämligen med en ny bok i slutet på mars, Går genom vatten, går genom eld, första delen i Teklaserien som jag nu fått ett ex av skickat till mig. Jag har läst hans tidigare böcker, och även recenserat de här i bloggen.

Just den här boken är särskilt rolig att läsa då jag för ett par år sen, när Magnus och jag var på Hawaii, fick ta del av manuset till boken för att ge kommentarer och synpunkter på. Det är så klart därför jättekul att nu få läsa det färdiga resultatet! Nästa vecka är jag bjuden på releasefest, det ska bli sjukt kul. Recension av boken kommer såklart sen.

Nu är det dags att sätta igång dagen. Hur har du det idag? Det är fredag imorgon!

Continue Reading