Gravid vecka 39: hejdå jobbet

Så var dagen här. Vi går in i vecka 39 samtidigt som jag når ännu en milstolpe. Jag har nu officiellt gått på föräldraledighet! Åh vad jag våndats, förträngt, inte trott på det. Veckorna har blivit till dagar och den här veckan sa swoosh. Har knappt landat i att jag ska vara ledig och nu är det alltså dags. Det är en riktig omställning känner jag redan nu att plötsligt inte behöva gå till jobbet.

vecka 39: packat kontor

Kontoret blev färdigpackat idag. Blir nästan som en tidskapsel jag inte öppnar förrän om något år igen.

När jag vaknade i morse var det konstigt att inse att jag inte kommer behöva ställa klockan på 5 eller 6 på väldigt länge. Efter det började alla sista-gången-händelser. Sista morgonträngseln med alla trötta pendlare. Sista gången jag gick igenom slussarna på jobbet. Sista lunchen. Ja, du fattar. Att gå hem utan jobbtelefon var bara det märkligt för det blev så tydligt att jag nu är avskuren från stället jag ändå vanligtvis spenderar mest tid på.

Men jag är så redo för ledighet. Tekniskt sett har jag semester fram till den 28:e när jag har BF, och det är väl som vid vanlig semester jag kommer spendera de närmaste dagarna – genom att göra knappt någonting. Bara vara. Sen får vi se när herrn i magen vill titta ut och vad jag hinner göra innan dess.

vecka 39: hejdå-fika

Jag bjöd såklart på hejdå-fika idag. Efter det skickade jag ett sista mail, skrev på ett sista papper och lämnade in datorn. Nu blir det fullt fokus på Rex och förberedelser. Jag börjar med tvättstuga och ett besök hos barnmorskan imorgon. Känns som lagom aktiviteter.

Continue Reading

En hjärtedag för alla

God kväll denna hjärtedag. Här sitter jag vid köksbordet och har precis bakat färdigt för idag. Inte bullen i ugnen då, men däremot en tårta och kladdkaka till mitt kära jobb. I morgon är det nämligen dags för sista dagen inför ledigheten. Det känns jättekonstigt, fortfarande. Inte gå till jobbet liksom? Inte träffa de människor jag faktiskt ser mest under veckorna?

Fint att det därför blev just lite hjärtefirande på jobbet idag. Frukt, glass och quiz (mitt lag förlorade på utslagsfrågan. Idag säljs det ca 4 miljoner rosor, om ni vill veta) innan det blev bowling. Inte för mig dock som är stel som en pinne och dessutom behövde fixa just bakandet.

Jag jobbar verkligen med världens bästa gäng. Kärlek till jobbet idag. Och till dig. Hoppas du fått le stort, göra något du gillar extra mycket, fått en glad nyhet, eller bara fått må bra idag. Oavsett om du har partner eller inte. Kärlek är så mycket mer än en ros och choklad en särskild dag.

Continue Reading

En sista riktig helg

Andra kvällen i rad jag är ensam hemma. Idag har det varit betydligt lugnare än igår då jag städade inför att tjejerna skulle komma över på brunch idag. När jag väl var klar sjönk jag ner i soffan med riktigt ont i bäckenet. Kanske var det sista dammsugningen för mig innan Rex kommer. Dessutom är det här sista ”jobbhelgen” med sista söndagen inför jobbmåndag. Sen blir varje dag helg. Typ.

Brunchen idag var härlig. Det var i höstas som vi alla fyra sist sågs i samma rum. Tänk att det ska vara svårt att få ihop träffar, men det är väl så det är med olika liv. Nästa gång kommer lilla Liv och Amanda, barnen i kretsen, ha en till kompis att leka med.

Pannkakor, fauxmosas, croissants, frukt. En bättre start på en lördag. Sen alla gick har jag i princip suttit i soffan och bara tagit det lugnt. Magnus är på hockey. Nu blir det däremot lite mer nyttogöra i form av att bygga ihop en byrå till barnrummet. Kanske blir det Melodifestivalen sen?! Det kanske till och med finns någon bra låt den här veckan som är med.

Continue Reading

Gravid vecka 38: färdigbakad

Nu kör vi sista svängen! Jag är från idag gravid i vecka 38 (37+0) och Rex är färdigbakad. Han kan alltså komma ut när som helst, men får gärna hålla sig inne lite till. Låt mig få jobba min sista vecka nästa vecka.

Enligt några har min mage sjunkit en del. Jag har inte märkt något, troligtvis för att jag ser kulan varje dag. Det känns lite lättare att sova på nätterna av någon anledning, jag vaknar inte lika ofta, däremot har jag konstant värk när jag går. Antingen över blygdbenet eller över ena skinkan. Jag och en kollega som också är gravid brukar jämföra våra krämpor när vi kommer till jobbet på morgonen och har dessutom synkat våra toalettbesök. Känns bra att ha henne, haha, även om jag lämnar henne snart och hon får stå på egna ben då jag just nu lär upp henne att göra mina saker ett tag. Det finns nämligen fortfarande ingen vikarie för mig.

Att jag därför bara jobbar en vecka till finns inte. Men jag är redo. Börjar känna att det ska bli skönt att släppa allt och fokusera på det som är framför. Först förhoppningsvis få lite tid hemma att bara varva ner och ladda till dagen Rex bestämmer sig att det är dags. Det är han som håller i spakarna nu.

gravid vecka 38

Såhär stor känner jag mig ibland, även om det är vinkeln som luras lite. Att böja mig framåt i soffan är däremot ett mission impossible nu för tiden utan att göra något slags ljud. Att sen ta mig upp ur soffan ska vi inte ens tala om. Något jag ser fram emot efter förlossningen är att få tillbaka den lilla smidighet jag hade innan magen kom. Jag var rena gymnasten då om jag jämför med nu.

Nu blir det snart helg med vila och mer kompishäng. Jag ser mest fram emot att få sova efter ett par intensiva veckor. Ha en fin start på helgen imorgon!

Continue Reading

Att fira livet

Det går sakta men livet det fortsätter. Sist en anhörig gick bort var 2010, min pappa. Att det blir åtta år sen känns som en evighet men ibland som igår. Och då var vi inte speciellt nära. Nu är det därför en sån påtaglig tomhet när det hänt någon som fanns i min närhet. Hur det inte skulle hända nu. Det kommer ta ett tag innan det riktigt landar.

I helgen firade jag Livet. Jag var på min första namngivningsceremoni där min kompis dotter Liv skulle få sina namn. Det var väldigt fint efter vad som hänt. Symboliskt på något sätt. Vi samlades i en fint dekorerad lokal som överblickade Stockholms inlopp. Familj och vänner intog sina platser och därefter följde bland annat små tal där det berättades om de namn som Liv fått. En vän till familjen sjöng även ett par låtar, som En värld full av liv från Lejonkungen. Kändes ju passande. :)

Vi fick även skriva ett brev eller hälsning som Liv kommer få öppna när hon blir 16 år. Tillsammans med Carro och Mattias som var med klurade vi på vad man säger till en 16-åring om 16 år. Vad kommer ha hänt under alla de åren? Det är det man aldrig kan veta. Livet blir som det blir, och just därför ska man njuta, våga ta chanser, vara ledsen, vara glad, säga allt det man känner. Ta hand som sina nära och kära, och sig själv.

Efteråt kunde jag i alla fall konstatera att jag bor i en vacker stad. Inte som att det var en nyhet, men jag slås av det varje gång jag får möjlighet att blicka ut över stan.

Continue Reading