Det är torsdag, men inte vilken torsdag som helst. Det är den innan jul. Tidigt i höstas minns jag hur jag pratade om julen och när den väl var här skulle det inte vara långt kvar på graviditeten. Att efter jul kan allt hända. Och nu är den här och vi går samtidigt in i vecka 31. 69 dagar kvar. Vad hände, det var ju nyss uppe på 100?
Inte mycket har hänt på magfronten den här veckan. Den låg som den skulle på kurvan när vi var hos barnmorskan i måndags och övriga tester var bra. Kanske har det delvis varit för jobbet, men jag har varit för trött för att träna. Någon annan som runt den här tiden fått riktigt torra läppar? jag brukar inte ha det problemet annars. Kanske har det att göra med termen törstnödig som min hjärna komponerade ihop och hasplade ur sig härom dagen när jag skulle prata om hur jag är ständigt törstig och kissnödig. Ett moment 22.
Jag har i vilket fall som jobbat min sista dag idag inför lite julledighet. Den senaste veckan har varit hektisk vilket inte är ovanligt i dessa tider. Folk rensar sina skrivbord och lämnar över eller kommer plötsligt på något de vill ha gjort, helst igår. Det blir två jobbdagar för mig nästa vecka. Att jobba i mellandagarna kan vara skönt när alla andra är lediga. Jag tänkte passa på att rensa så det är gjort inför den större ledigheten i februari.
Det blir ett sista ryck imorgon med att få klart allt som ska göras. Julklappar ska slås in, lite bakning ska förhoppningsvis bli gjord, och hemmet ska bli dammfritt. Sen blir det avkoppling deluxe i fyra dagar. Hoppas ni får stressfria sista dagar innan julafton!
En katt kom i vägen, men nu tänkte jag skriva lite svar på min egna frågelista om graviditeten och första gången gällande saker och ting. Inte för att det kanske är så intressant, men just nu behöver jag något annat fokus än bara jobb som varit den här veckan. En dag till, sen är det dags för lite julledigt.
Första craving?
Jag har faktiskt inte haft någon riktig craving. En sån där craving där man måste ha någonting nu, nu, och partnern behöver gå köpa glass mitt i natten. Däremot har jag haft ett ökat sug på thaimat (som jag alltid kan äta annars också) och Ramlösa citron. Jösses vad jag fortfarande kan dricka det. Såna där snabbnudlar med biffsmak blev det mycket till middag under en period. En generell craving på salt och surt skulle man kunna säga att jag haft.
Vad gäller cravings fick jag snarare avsmak på mycket på en gång. Jag brukar äta köpt sallad till lunch men kunde inte alls äta det. Pepsi Max som annars är mitt största beroende tappade jag all sug för. Det var en ledsam tid när jag inte ville ha min kära Pepsi.
Första symptomet på att jag var gravid?
Jag hade ju noll koll innan jag fick veta det och letade inte efter några symptom så det vet jag inte. Det första som kom efter plusset var illamåendet, som för den delen inte var så mycket eller höll i sig länge. Att inte ha behövt kräkas en enda gång är jag väldigt glad för.
Första personen som fick veta?
Som jag skrev i förra torsdagsinlägget hade Magnus mött upp en kompis för lite häng när han ringde mig och jag berättade. Magnus kunde ju därför inte inte berätta vad han själv precis fått veta.
Av mina kompisar blev det en dryg vecka senare och jag skulle ut till en kompis landställe tillsammans med en annan kompis. Maria, som redan har barn, och jag har pratat en hel del kring graviditet och när vi kom in på det nu också kunde jag ju inte låta bli. Så när hon och vår andra kompis sen drack prosecco skålade jag i tropisk juice.
Första gången jag insåg att jag var gravid?
När jag gick hem från barnmorskan efter att ha fått höra hjärtljuden för första gången slog det mig rejält. Sådär att det tårades lite. Det var i vecka 20+6. Lite sent kanske, men ibland kan jag fortfarande inte förstå det förrän magen är i vägen någonstans. Första ultraljudet, som visade sig vara i vecka 10 istället för runt vecka 13 som vi först trodde, var såklart den allra första upplevelsen men fortfarande så otroligt att något fanns i mig och växte.
Första bilden på Rex. En liten blob.
Första frågan från omgivningen?
Ingen frågade mig om jag var gravid innan jag själv gick ut med det. Däremot hade ju några sina funderingar ett tag. Särskilt på jobbet efter semestern och jag kom tillbaka med några pluskilon. I efterhand har jag fått höra att de tänkt att antingen var det vanliga semesterkilon eller så var det en bulle. Samma sak om att jag plötsligt smååt hela tiden, det var mycket Läkerol ett tag.
Sen fanns det inte så mycket tid heller för folk att fundera, vad gäller familj och vänner berättade vi på en gång när vi väl sågs. Min svärmor hade funderat lite när jag inte ens smuttade på snaps på midsommarafton vilket jag annars brukar göra, även om det inte hör till ovanligheterna att jag inte dricker något alls. Hon och svärfar fick ändå veta det senare på kvällen.
Hur skulle ni själva svara på dessa frågor om ni är eller varit gravida?
Här hemma har det varit pysselkväll, fast igår. Medan Magnus var borta på julbord med sitt jobb hade jag en lugn kväll och knåpade ihop några julkort att skicka till vänner. Jag har gjort det ett par gånger nu och förutom att det är kul är det en avkopplande aktivitet. Jag gick till Panduro härom veckan och inhandlade material. De har alltid en massa roligheter att inspireras av. Det gör det lite svårt ibland att bestämma sig vad man vill ha (vilket jag visserligen alltid har, oavsett vad det gäller). Tuffa problem man kan ha.
Jag minns som liten hur vi brukade göra dekorationer till granen. Smällkarameller och flätade hjärtan var nog favoriterna. Mamma hade en bok jag alltid gillade att bläddra i till jul som innehöll både pyssel och recept. Det bästa av två världar. Har det blivit något pyssel för er?
I år blev det ett mer grönt tema med natur. För att göra göra det hela mer stämningsfullt och juligt hade jag julfilmer (extra cheesy!) på i bakgrunden. Nu är det de sista intensiva arbetsdagarna som gäller innan det är dags för lite ledighet. Åh vad det ska bli skönt att bara få vara.
Hej, nu går vi in i vecka 30. Om förra veckan kändes stor genom att gå in i tredje och sista trimestern, känns denna om möjligt större. Vi lämnar 20-talet och fyller 30! De första veckorna känns så långt borta. Jag scrollade bland mina bilder i telefonen och hittade första hinten av en graviditet. Själva testet. Jag har aldrig skrivit om hur vi fick reda på att jag var gravid, så det kan passande nog komma nu.
Det var dagen före midsommar, den 22 juni. Jag kom hem från jobbet och kände att just den dagen skulle jag börja med en hormonmedicin (en helt annan historia). För att ta den ska man säkerställa att man inte är gravid och därför ta ett test. Så jag gjorde det utan någon som helst tanke på annat. Tills det efter en knapp minut dök upp ett andra streck på stickan. Vänta lite nu, något måste vara fel, tänkte jag och testade en till sticka. Samma sak där lika fort.
Apoteket på torget hade fortfarande öppet så jag gick dit och köpte ett digitalt test. Den där minuten jag behövde vänta på om Gravid eller ej gravid skulle dyka upp kändes väldigt långsam. Upp kommer till slut texten Gravid 2-3 veckor. Det var ju bara att inse att det verkade vara sant. Precis efter det ringer Magnus, som inte var hemma. Han hade mött upp en kompis efter jobbet och var på Systemet för att sen käka lite middag hos kompisen. Det blev ju inte riktigt så. Jag kunde inte inte berätta. ”Det verkar som om jag är gravid” tror jag att jag sa när han frågade hur det var.
Midsommarafton spenderades sen i skärgården, vilket jag skrev om här. Helt utan någon hint. Jag fattade det inte riktigt själv. Eller, det var svårt att ta in i och med att allt var som vanligt. Inga känningar alls.
Och nu är vi här ett antal veckor senare och kulan har vuxit till sig. Känns nästan lika stor som träningsbollen på bilden. Det är en hel del bökande i magen om dagarna istället för att kännas som regelrätta sparkar. Mamma stånkar mest när magen är i vägen. Som när jag ska ta mig i och ur soffan eller sängen. Men jag klagar inte. Jag må vara trött, men är så glad att jag är pigg i övrigt och orkar hålla igång.
/ / / /
Entering week 30 in the pregnancy. Writing about how we found out I was pregnant the day before Midsummer. Had to take a test, for a completely other reason, and couldn’t believe it turned positive. And so, I took two more and figured it must be true. Here we are, some 25 weeks later and, well, the belly has since then grown, a lot.
Det är kvällen före Lucia och då åker julgranen upp, med pynt och allt. Det är en tradition vi haft i min familj sen jag var liten. Att granen ska ha barrat klart innan julafton har inte varit något problem då jag är uppväxt med plastgran på grund av allergier. För mig känns det vid Lucia och granen är uppe som att julen verkligen är här. Många är morgnarna jag har vaknat på luciamorgon, tänt granbelysningen och ätit lussekatt till frukost samtidigt som det varit ett luciatåg på tv. Hur mysigt som helst i vintermörkret.
På senare år har lussekatten bytts ut mot varm choklad med polkagriskäpp i eller en tepåse med pepparmynta. Det är nåt jag rekommenderar, så gott!
När jag flyttade hemifrån behöll jag traditionen med julgran till Lucia. Jag vet att många inte tar in gran eller klär den förrän dagen innan julafton, men för mig skulle det vara otänkbart. Det är ju innan julen jag vill njuta av granen. Sen är ju allt över. Så när Magnus och jag flyttade ihop fick han leva med det.
Om ni har julgran, hur gör ni? Julgran långt innan eller dagen före julafton?
Hittills har vi inte skapat några gemensamma traditioner. Jag tänker att det nog kommer med Rex. Då blir sånt lite viktigare. Om ett år är det definitivt annat fokus här hemma.
