Midsommar ett år efter

Dagen innan midsommarafton förra året fick vi reda på att jag var gravid. Jag skrev om hur den dagen såg ut i det här inlägget. På själva midsommarafton åkte vi ut i skärgården med en märklig känsla. Något höll på att växa i mig?

Ett år har gått så fort. Graviditeten flög fram. Och nu är Harry snart 3,5 månad.

Jag vill ibland stoppa tiden samtidigt som jag är så nyfiken på vad som komma skall. Alla milstolpar för Harry och även oss som föräldrar. Som jag nämnt har Harry sen ett par veckor tillbaka pratat konstant som för att testa sin röst. Bara det känns som ett steg i hans utveckling och gjort att det verkligen känns att han har vuxit. Det är så häftigt att se hur han blivit mer medveten om sin omgivning jämfört med när han var någon månad. Hur han bara tittade utan de reaktioner som finns nu – skratt, leenden, att ta tag i det han ser. Att bara sitta i soffan själv med stöd känns så stort. Och som han vuxit på i både längd och vikt. Men som förälder blir väl det mesta stort när något nytt händer. :)

Nu är det alltså midsommarafton igen imorgon. Förra året var Harry bara ett litet frö och nu är han en stadig bebis. Det var sol ute i skärgården medan det i år ser ut att bli regn. Vi kommer däremot hänga i skärgården igen – men den här gången på en båt. Vi bokade en dagskryssning och tar med oss min mamma. Jag ser fram emot frukostbuffén och hoppas ändå att det blir en liten solglimt så vi kan sitta ute på däck.

Har du några midsommarplaner?

You may also like

4 kommentarer

  1. Tänk vad vissa dagar i livet etsar sig fast i minnet! Minns inte själv mina dagar då jag fick veta att jag var gravid, däremot födslarna (25 o 27 år sen)

  2. För de första fin blogg du har för de andra fin bild.
    Visst man vill stoppa tiden mina är 4 år & 1 år så vill att tiden ska stanna.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.