Så var jag tillbaka på jobbet igen efter 11 semesterdagar. Hade vi inte varit uppe i Gävle en vecka hade det nog inte känts som om jag haft någon semester alls. Miljöombyte gör verkligen gott, särskilt när jag jobbat hemifrån mycket vilket nu för tiden gör att gränsen är luddig mellan hemma och jobb.
För två veckor sen tog vi alltså vår packning och styrde bilen en bit norr om Gävle, dit mamma föddes och bodde sina första år i livet. Norrsundet. En plats jag spenderat tid under de flesta av mina somrar och riktigt kopplar av på.
Sommar, sol och glada dagar. Jag saknar det redan, känslan att bara vara och låta barnen leka fritt.
Vi har haft mycket familjetid, och barnen har lekt med släkten, stora som små. Om kvällarna somnade de som stockar efter att ha varit ute det mesta av dagarna och sprungit runt, badat pool, hoppat studsmatta och varit på utflykter. Vi har grillat och åkte till grannbyn för att äta pizza. Åkt till Söderhamn och tittat på flygplan och helikoptrar (vad annars när vi är på utflykt?). Vädret har varit riktigt bra, så pass lite regn som vi hade under veckan har inte inträffat på många år när vi varit där. Oftast är det i alla fall minst 1-2 riktigt regniga dagar.
Och nu är vi hemma sen en vecka. Jag har jobbat och igår åkte killarna upp till Luleå. Clara har därför fått hänga med mig på hemmakontoret. Det har varit väldigt lugnt så jag har inte direkt jobbat ihjäl mig vilket gjort att det gått toppen att ha Clara hemma. Det har blivit lite extra mys för oss också. Killarna kommer hem imorgon igen och sen väntar lite mer ledigt tills Clara börjar förskolan – hur är det ens möjligt? Hon var ju en bebis nyss. Det blir definitivt en vecka att bara göra vad dagen bjuder på.
