Återförening

Och veckan den springer iväg. Det är inte mycket som hinns med nu på dagarna när Clara blivit större och vill utforska allt här hemma. På kvällarna sitter jag trött i soffan, men inte förrän jag utfört dagens pass av Yoga With Adriene. Jag är riktigt stolt att jag ställt mig på mattan nu varje kväll sen hennes utmaning på 30 dagar började.

I alla fall. Vi hade en kul och snöig helg med en efterlängtad återförening. I november bytte Harrys förskolebästis förskola och det har nog inte gått en dag efter det som Harry har frågat efter L vid lämning eller pratat om honom hemma. Det har känts så trist, även om de små anpassar sig bra. Igår däremot fick han och en annan kompis, O, äntligen träffa L igen! Efter en liten stund släppte de där första blyga känslorna och de lekte loss som bara den. ❤️

Det känns så kul att de kan fortsätta ha kontakt. Det är liksom de första kompisarna. Tyvärr slutar även O på förskolan snart (+ 1 till efter det) så det känns i hjärtat att Harrys kompisar slutar. Det är dessutom just de som slutar som alltid kommer och säger hej vid lämning och som han springer iväg med för att leka. Som sagt, de anpassar sig, men som förälder går det ju inte att låta bli att undra hur det kommer bli sen.

Helgens pulkabacke.

Det var söndagen. Efter några timmar ute och lunch senare hängde vi bara hemma. Jag blir jättetrött efter all frisk luft. Lägg till att även lördagen spenderades ute och i pulkabacke så var det en helg med fullt ös.

Nu blir det en onsdag med försök till fix här hemma. Slänga i en tvätt, dammsuga, skicka tillbaka ett paket, och kanske plocka in all ren tvätt som fått ligga sen sist vi tvättade. Att det ska vara så svårt. Ha en fin dag!

Continue Reading

Mellandagarna

Jag vet varför det heter mellandagar. Det är dagar som liksom försvinner mellan jul och nyår, och inte riktigt räknas – särskilt om man är hemma ledig. Jag har i alla fall varit väldigt dagvill och inte gjort mycket mer än att äta, leka, och ta det lugnt. Är det fredag eller lördag? Det har inte spelat någon roll. Idag är det i alla fall tisdag och väntan på ett nytt år är igång. Vad har hänt sen sist?

Det blev en lugn julafton med klappar, massa mat och gott sällskap med närmsta och minsta kretsen. Harry rev som väntat upp alla sina julklappar direkt på morgonen. Även de som inte var hans var i riskzonen.

Sen kom ju snön! Det var i alla fall två dagar vi fick (ett knappt) pulkaväder så både på juldagen och annandagen var vi ute och åkte i backar. Eller ja, Harry och Magnus åkte. Även Clara var med på ett hörn.

Det blev även en del lek i snön. ❤️ Sen dess har jag beställt ett underställ och blev glad när jag upptäckte att det var ullstrumpor jag fått i julklapp av svärmor (jag läste inte direkt på lappen först). Det blir kallt när man mest står och tittar på, och som riktigt frusen behöver jag investera i lite bättre utekläder.

Två dagar till nyårsafton och jag har inte hunnit tänka på några nyårsönskningar. Egentligen har jag bara en, att vi återgår till en lite mer normal vardag. Det är jag nog inte ensam om.

Continue Reading

Snö och 9 månader senare

Såklart det blev en promenad igår i snön. Det hade hunnit bli plusgrader så lite slask var det vid trottoarkanterna. Inne i skogen däremot knarrade det underbart under fötterna. Fick akta mig lite när snön föll från trädkvistarna ovanför mig.

Jag mindes tillbaka på promenaderna vi tog med Harry i mars. Som på bilden nedan när han precis hade kommit till världen. Där var han bara några dagar gammal. Det var fortfarande lite snö, och kallt. Och plötsligt har det gått 9 månader! För det är vad Harry blev i söndags för en vecka sen. Vi har en bebis här hemma med två tänder, som klappar händerna jämt och ständigt, och fattar att om han tar tag i mina händer så kan han ställa sig upp. Det är inte klokt! Kommer sakna de dagliga promenaderna med honom.

Samma filt som bilden ovan, men en lite större bebis.

Tänk att jag där i mars kunde tänka att snart är det sommar samtidigt som jag längtade lite till att Harry var större. Helt plötsligt knackar julen på dörren och Harry har blivit en egen liten individ som just nu sitter och leker för sig själv och ”pratar”.

Nu blir det frukost framför julkalendern. Snön faller så fint utanför. Hoppas du får en underbar dag!

Continue Reading

En helg i Gävle

Magnus och jag har varit borta i Gävle i helgen och det enda jag fotograferade var.. snö. Så blir det när jag hamnar mitt i vintern. Vi tog bilen upp igår förmiddag för att titta på hockey (såklart) senare på dagen. Djurgården mötte Brynäs. Skönt att få lite miljöombyte, särskilt nu när det inte är många helger kvar till världen förändras. Gäller som jag tidigare sagt att också passa på medan jag orkar.

Något jag däremot insett att jag inte kan göra längre är att ta längre promenader, särskilt inte med ojämnt underlag nu som snö och is vilket resulterar i att jag spänner mig. I torsdags blev det en kort promenad på jobbet och resten av dagen gjorde foglossningen över blygdbenet sig ständigt påmind. Det kulminerade igår efter hockeyn och jag knappt kunde röra mig. Tanken med vår lilla tripp var att vi även skulle koppla av genom att bada och basta på hotellet, men det bidde inget med det då. Istället kröp vi ner i hotellsängen efter middag och tittade på Beck. Funkade det med.

Efter en god hotellfrukost imorse och mindre ont tog vi bilen hem. Det är bra att det bara tar två timmar att köra, det är alltid skönt att komma hem i tid och ladda om för en ny vecka. Tänk att ännu en helg har gått.

Continue Reading

100 dagar kvar

Måndagen startade på bästa sätt med yoga här hemma istället för att gå till gymmet. Jag ville egentligen inte alls gå upp ur sängen den här morgonen, men i efterhand var det så skönt att ha fått sträcka ut på kroppen. Ett härligt sätt att vakna till ännu mer på. Fifan vad stel jag däremot blivit på inte lång tid alls. Yoga är en vana jag måste få in igen.

På väg till jobbet efteråt knastrade det minsann lite under fötterna. Snön är här! Jag älskar ju snö, men här i stan ligger den ju aldrig kvar numera utan försvinner eller blir till slask på en gång vilket är surt. Jag är därför lite ambivalent nu för tiden vad gäller snön. Ett vackert vinterlandskap, ja tack. Storstadssnön, nej usch. Helst skulle jag vilja ligga på en strand med solen gassande just nu. Men det får bli första nästa år tänker jag. I år kommer det inte finnas utrymme, och förresten tycker jag det är mysigast att vara hemma på julen. Då kan det även få falla snö som ligger kvar.

Träffade även barnmorskan idag. Allt såg perfekt ut och bebisen växer som han ska. Fick höra hjärtat igen som slog så fint. Magen mätte även så den låg prick på den kurva de använder sig av. Och idag är det 100 dagar kvar. Vi går alltså ner på tvåsiffrigt imorgon?! Det firas med några pepparkakor (och plötsligt var burken tom…)

Continue Reading