Återförening

Och veckan den springer iväg. Det är inte mycket som hinns med nu på dagarna när Clara blivit större och vill utforska allt här hemma. På kvällarna sitter jag trött i soffan, men inte förrän jag utfört dagens pass av Yoga With Adriene. Jag är riktigt stolt att jag ställt mig på mattan nu varje kväll sen hennes utmaning på 30 dagar började.

I alla fall. Vi hade en kul och snöig helg med en efterlängtad återförening. I november bytte Harrys förskolebästis förskola och det har nog inte gått en dag efter det som Harry har frågat efter L vid lämning eller pratat om honom hemma. Det har känts så trist, även om de små anpassar sig bra. Igår däremot fick han och en annan kompis, O, äntligen träffa L igen! Efter en liten stund släppte de där första blyga känslorna och de lekte loss som bara den. ❤️

Det känns så kul att de kan fortsätta ha kontakt. Det är liksom de första kompisarna. Tyvärr slutar även O på förskolan snart (+ 1 till efter det) så det känns i hjärtat att Harrys kompisar slutar. Det är dessutom just de som slutar som alltid kommer och säger hej vid lämning och som han springer iväg med för att leka. Som sagt, de anpassar sig, men som förälder går det ju inte att låta bli att undra hur det kommer bli sen.

Helgens pulkabacke.

Det var söndagen. Efter några timmar ute och lunch senare hängde vi bara hemma. Jag blir jättetrött efter all frisk luft. Lägg till att även lördagen spenderades ute och i pulkabacke så var det en helg med fullt ös.

Nu blir det en onsdag med försök till fix här hemma. Slänga i en tvätt, dammsuga, skicka tillbaka ett paket, och kanske plocka in all ren tvätt som fått ligga sen sist vi tvättade. Att det ska vara så svårt. Ha en fin dag!

You may also like

3 kommentarer

  1. Snart är du ju tillbaka på jobbet, då slipper du alla hemmasysslor;-)
    Varför flyttar alla Harrys kompisar? Faller dom för åldersstrecket eller flyttar de till ett nytt område.
    Gissar dock att det är ganska lätt att hitta nya kompisar för Harry. Han verkar vara en extrovert kille i motsats till sin mamma;-)

  2. Det är de där riktigt tidiga nära vännerna som är så viktiga för livet. Jag har en sådan vän, vi träffades på det som på den tiden hette lekskola då vi var 5 år. Hon är gudmor åt min son och imorgon ska vi dricka vin på what´s app igen. Hon är min allra tidigaste och nära vän. Jag har faktiskt ytterligare en från den tiden. Men vi har inte så nära kontakt, men han läser min blogg och vi har setts lite slumpartat någon gång. Ska bjuda honom och hans man till min stuga i sommar (om det går) eller nästa sommar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.