Frågelista om graviditeten: första gången

En katt kom i vägen, men nu tänkte jag skriva lite svar på min egna frågelista om graviditeten och första gången gällande saker och ting. Inte för att det kanske är så intressant, men just nu behöver jag något annat fokus än bara jobb som varit den här veckan. En dag till, sen är det dags för lite julledigt.

Första craving?

Jag har faktiskt inte haft någon riktig craving. En sån där craving där man måste ha någonting nu, nu, och partnern behöver gå köpa glass mitt i natten. Däremot har jag haft ett ökat sug på thaimat (som jag alltid kan äta annars också) och Ramlösa citron. Jösses vad jag fortfarande kan dricka det. Såna där snabbnudlar med biffsmak blev det mycket till middag under en period. En generell craving på salt och surt skulle man kunna säga att jag haft.

Vad gäller cravings fick jag snarare avsmak på mycket på en gång. Jag brukar äta köpt sallad till lunch men kunde inte alls äta det. Pepsi Max som annars är mitt största beroende tappade jag all sug för. Det var en ledsam tid när jag inte ville ha min kära Pepsi.

Första symptomet på att jag var gravid?

Jag hade ju noll koll innan jag fick veta det och letade inte efter några symptom så det vet jag inte. Det första som kom efter plusset var illamåendet, som för den delen inte var så mycket eller höll i sig länge. Att inte ha behövt kräkas en enda gång är jag väldigt glad för.

Första personen som fick veta?

Som jag skrev i förra torsdagsinlägget hade Magnus mött upp en kompis för lite häng när han ringde mig och jag berättade. Magnus kunde ju därför inte inte berätta vad han själv precis fått veta.

Av mina kompisar blev det en dryg vecka senare och jag skulle ut till en kompis landställe tillsammans med en annan kompis. Maria, som redan har barn, och jag har pratat en hel del kring graviditet och när vi kom in på det nu också kunde jag ju inte låta bli. Så när hon och vår andra kompis sen drack prosecco skålade jag i tropisk juice.

Första gången jag insåg att jag var gravid?

När jag gick hem från barnmorskan efter att ha fått höra hjärtljuden för första gången slog det mig rejält. Sådär att det tårades lite. Det var i vecka 20+6. Lite sent kanske, men ibland kan jag fortfarande inte förstå det förrän magen är i vägen någonstans. Första ultraljudet, som visade sig vara i vecka 10 istället för runt vecka 13 som vi först trodde, var såklart den allra första upplevelsen men fortfarande så otroligt att något fanns i mig och växte.

första bilden på Rex
Första bilden på Rex. En liten blob.

Första frågan från omgivningen?

Ingen frågade mig om jag var gravid innan jag själv gick ut med det. Däremot hade ju några sina funderingar ett tag. Särskilt på jobbet efter semestern och jag kom tillbaka med några pluskilon. I efterhand har jag fått höra att de tänkt att antingen var det vanliga semesterkilon eller så var det en bulle. Samma sak om att jag plötsligt smååt hela tiden, det var mycket Läkerol ett tag.

Sen fanns det inte så mycket tid heller för folk att fundera, vad gäller familj och vänner berättade vi på en gång när vi väl sågs. Min svärmor hade funderat lite när jag inte ens smuttade på snaps på midsommarafton vilket jag annars brukar göra, även om det inte hör till ovanligheterna att jag inte dricker något alls. Hon och svärfar fick ändå veta det senare på kvällen.

Hur skulle ni själva svara på dessa frågor om ni är eller varit gravida?

You may also like

2 kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.