Vi har kommit hem från Åland. Plötsligt sitter vi här i vår lägenhet och det dagliga har bytt skepnad. Från att bara höra naturen med syrsor, råmande kossor och surrande myggor till att höra stan. Sopbilarna som kommer, sopsystemet som låter, grannar som bråkar. Jag tycker visserligen att borta är bra men hemma är bäst, men kontrasterna är svåra att undkomma när man har haft det så bra i ett par veckor. Att jag börjar jobba imorgon gör det såklart tråkigare genom att vardagen kommer närmare igen, trots att det fortfarande är sommar.
Att sammanfatta veckorna i ord är ganska så enkelt. Det har varit underbart. Att kunna öppna stugdörren och låta barnen springa ut i bara underkläder på morgonen för att leka är nåt jag skulle vilja kunna göra varje dag. Likaså äta frukost i solen. Det är inte så konstigt att det redan finns en liten längtan till nästa sommar trots att vi varit hemma knappt ett dygn.
Vi har varit på många utflykter i omväxlande väder. Som exempel kan nämnas strålande sol vid Kungsö batteri och dånande ösregn vid andra besöket på Brandkårsmuseum (vi var där två gånger, första med mycket bra väder). Ett besök på Pommern var självskrivet, och en liten promenad i Sjökvarteret med sina butiker och båtbyggeri.
Mycket tid har också spenderats vid stranden. Barnen är allt annat än badkrukor som har doppat sig oavsett väder, och inte velat åka till stugan trots mullrande himmel.
Förra året åkte vi söderut till en utsiktsplats och jag tog ovan bild till vänster på familjen. Vi åkte tillbaka dit och det blev såklart en ny bild från samma plats. Det blir kanske en ny årlig tradition.
Vi har i alla fall haft två veckor av nya minnen och upplevelser. Jag är mer än nöjd med den här semestern.
Hoppas ni också har haft det bra och njutit av dessa sommarveckor.
