Det är en speciell dag idag. För fyra år sen träffades Magnus och jag för första gången. Det var dagen före valet 2014. Hade livet, ödet, universum velat annorlunda kunde vi ha träffats mycket tidigare, redan i skolåldern. Vi växte upp i samma område och gick i samma grundskola, om än med två års skillnad. Och så är Carro, Magnus syster, min kompis jag gått i samma klass och skola som. Ändå sågs vi aldrig.

Jag vet inte om jag tror på ödet eller om allt bara är en slump, vad alla val man gör här i livet egentligen betyder. Många är gångerna vi däremot har undrat vad som skulle ha hänt om våra vägar korsats tidigare. Eller om det helt enkelt inte var förrän för fyra år sen som vi var redo att bli vi två. Där och då, på en middag ute med Carro och en till kompis. Där han låtsades gilla lakrits när jag bjöd på en av mina dyrbara salmiakbalkar. (Ändå så glad nu att jag får ha dem för mig själv!)

Det jag vet nu är att oavsett vilka val vi gör kommer vi alltid ha varandra. Det är klyschigt, men det är lätt när det är rätt och det sa bara klick. Vad säger du om ödet och slump?

Vi har varit med om så mycket under dessa år. Både fantastiska och sorgsna saker. Allt började med arbetstider där vi knappt såg varandra. En misshandel med efterspel och rättegång, efter det en bruten fot. En graviditet med alla förväntningar där till och precis i slutet en begravning. Ett nytt liv, att bli föräldrar – den största utmaningen jag tror vi lyckas med väldigt bra hittills. Tänk att vi skapat ett liv. Och så ett bröllop såklart, där vi blev man och fru.

Men vi har även rest och sett världen, eller i alla fall det mesta av USA från New York till Hawaii. Sett på ett antal hockeymatcher och våra favoritband på konserter. Det största äventyret är vi mitt i nu med Harry. Han är vår nya värld vi får upptäcka mer om för var dag som går innan vi ska visa honom allt annat vackert som finns.

Det går nog inte att uppleva större kärlek i mitt liv. Jag ser fram emot så många fler år och äventyr tillsammans. ♥ 

Även om jag tycker att det inte känns som det, är det mycket som händer under 10 dagar jag plötsligt inte skriver. Elva dagar in i oktober. Inte många veckor kvar till jul. Egentligen.

I helgen blev det häng med vänner, hockey och hederlig söndagsmiddag hos mor. Jag åkte ut till Bålsta där en kompis har hus för att äta lördagstacos och gulla med hennes dotter. Har alltid tänkt att det måste vara roligast under sommaren med att bo i hus, men när vi satt där och regnet smattrade utanför var det bara mysiga känslor som kom. Det där som jag gillar. Någon gång kanske vi också köper hus, eller i alla fall ett sommarhus. Mest för att det känns som en bra grej när man får barn.

Det stora är ändå att jag och Magnus fyllde tre år tillsammans förra veckan. Hurra! Alla redan, helt otroligt vad tiden går. Det är så mycket som har hänt och som vi har hunnit göra. Två längre resor och desto flera små. Besökt väldigt många stater och NHL-matcher. Bytt jobb. Flyttat. Gått igenom tuffa saker som en misshandel med rättegång, brutna fötter och läkarbesök. Olika dygnsrytmer. Allt med vetskap att oavsett vad så finns vi där för varandra.

Framsidan av vårt kylskåp och frys är fulla av minnen som det här. Från vår balkong på Hawaii förra året. Lätt den bästa resan jag har gjort. Fantastisk plats och upplevelser. Och fantastiskt sällskap som jag älskar djupt. ♥