Ännu en födelsedagshelg har passerat, och kanske den bästa? Som tidigare skrivet var det Harrys första födelsedag i lördags. Ett år är verkligen en milstolpe, det första året kommer aldrig tillbaka. Många fler födelsedagar kommer, men den första liknar inget annat.
Det blev ett jättebra kalas i lördags. Vad gäller tårtorna blev det såklart en hajtårta, då vi kallar Harry för Hajen Harry, och Djurgårdstårta på grund av förhoppningen här hemma att det blir ett Djurgårdsfan av honom. Det var så många som ville vara med och fira att jag trodde det skulle bli pannkaka och övermäktigt av alltihopa, men det fungerade kanon. Jag fick lite dåligt samvete för att jag inte riktigt hann prata med alla som jag ville, men så är det.
Harry trivdes som bara den när han väl värmt upp och lekte med alla sina kompisar som fanns på plats. Han delade med sig till och med av sin käraste ägodel, en bil som går att sitta och åka på, och tror alla barn till slut hade åkt runt på den.
Det är en riktigt häftig känsla att se sitt barn interagera med andra, att ha gått från att vara en bebis som gör ingenting till en liten person som gör egna val. Båda Magnus och jag fick en del grattis, och på ett sätt firade ju vi också ett år, fast som föräldrar. Det här har vi gjort bra. Det har varit slitigt, tårar har fällts, men kärleken har aldrig varit större.
Nu är veckan igång igen ordentligt, den har rivstartat med jobb och ettårskontroll på BVC. Hur har din vecka börjat?
