Om mitt förlossningsbrev

Innan jag gick på ledighet fick jag några frågor om varför jag valde att gå hem på en torsdag. Svaret var inte så komplicerat, jag hade ett inbokat besök hos barnmorskan i fredags. Kändes därför meningslöst att jobba en halv dag och kanske stressa för att komma iväg i tid. Besöket var det sista innan beräknad födsel och vi skulle prata om förlossningsbrev. Ett brev man skriver om sina önskemål inför förlossningen.

Jag har inte riktigt brytt mig om förlossningsbrev tidigare, om jag ska vara ärlig. Jag har googlat men inte riktigt förstått mig på det. Jag förstår nu att det är för att jag inte har några egentliga önskemål eller tankar kring förlossningen. Sen så är det heller inget måste att skriva egentligen om man inte vill. I torsdags när jag ändå satte mig för att göra något slags utkast insåg jag att det är för att jag gärna tar det lite som det kommer. Som smärtlindring vid behov beroende på hur det känns.

Just nu känner jag ingen rädsla eller oro inför förlossningen. Förutom! En sak, om just smärtan. Hur jag faktiskt kommer reagera när smärtan väl kommer och hur jag kommer hantera den. Min största oro består av att jag inte kommer känna att jag kan kontrollera smärtan och få panik. Jag ska lära mig om andning nu under min ledighet och förhoppningsvis kommer det underlätta en del.

förlossnignsbrev
Mallen för förlossningsbrevet kommer från appen Preglife.

I min journal där vi skulle göra en sammanfattning av hur graviditeten gått och mina tankar kring förlossningen, som en digital version av brevet, blev det alltså inte så mycket skrivet utöver att jag vill ta det som det kommer. Barnmorskan skrev in ”arbetat” vilket används som term för att den gravida mått bra och graviditeten fortlöpt som den ska – och därför kunnat arbeta hela tiden. Hon förstod även mina tankar, om hur man ska kunna veta något på förhand när man inte har några referensramar. Det dröjer nog inte allt för länge innan jag kommer bli varse om det. Idag är det 10 dagar kvar. Den absoluta nedräkningen är här.

Nu ska jag försöka förstå att även om det är söndag ska jag inte gå till jobbet imorgon. Hoppas din helg varit bra!

Continue Reading

Gravid vecka 39: hejdå jobbet

Så var dagen här. Vi går in i vecka 39 samtidigt som jag når ännu en milstolpe. Jag har nu officiellt gått på föräldraledighet! Åh vad jag våndats, förträngt, inte trott på det. Veckorna har blivit till dagar och den här veckan sa swoosh. Har knappt landat i att jag ska vara ledig och nu är det alltså dags. Det är en riktig omställning känner jag redan nu att plötsligt inte behöva gå till jobbet.

vecka 39: packat kontor

Kontoret blev färdigpackat idag. Blir nästan som en tidskapsel jag inte öppnar förrän om något år igen.

När jag vaknade i morse var det konstigt att inse att jag inte kommer behöva ställa klockan på 5 eller 6 på väldigt länge. Efter det började alla sista-gången-händelser. Sista morgonträngseln med alla trötta pendlare. Sista gången jag gick igenom slussarna på jobbet. Sista lunchen. Ja, du fattar. Att gå hem utan jobbtelefon var bara det märkligt för det blev så tydligt att jag nu är avskuren från stället jag ändå vanligtvis spenderar mest tid på.

Men jag är så redo för ledighet. Tekniskt sett har jag semester fram till den 28:e när jag har BF, och det är väl som vid vanlig semester jag kommer spendera de närmaste dagarna – genom att göra knappt någonting. Bara vara. Sen får vi se när herrn i magen vill titta ut och vad jag hinner göra innan dess.

vecka 39: hejdå-fika

Jag bjöd såklart på hejdå-fika idag. Efter det skickade jag ett sista mail, skrev på ett sista papper och lämnade in datorn. Nu blir det fullt fokus på Rex och förberedelser. Jag börjar med tvättstuga och ett besök hos barnmorskan imorgon. Känns som lagom aktiviteter.

Continue Reading

Gravid vecka 38: färdigbakad

Nu kör vi sista svängen! Jag är från idag gravid i vecka 38 (37+0) och Rex är färdigbakad. Han kan alltså komma ut när som helst, men får gärna hålla sig inne lite till. Låt mig få jobba min sista vecka nästa vecka.

Enligt några har min mage sjunkit en del. Jag har inte märkt något, troligtvis för att jag ser kulan varje dag. Det känns lite lättare att sova på nätterna av någon anledning, jag vaknar inte lika ofta, däremot har jag konstant värk när jag går. Antingen över blygdbenet eller över ena skinkan. Jag och en kollega som också är gravid brukar jämföra våra krämpor när vi kommer till jobbet på morgonen och har dessutom synkat våra toalettbesök. Känns bra att ha henne, haha, även om jag lämnar henne snart och hon får stå på egna ben då jag just nu lär upp henne att göra mina saker ett tag. Det finns nämligen fortfarande ingen vikarie för mig.

Att jag därför bara jobbar en vecka till finns inte. Men jag är redo. Börjar känna att det ska bli skönt att släppa allt och fokusera på det som är framför. Först förhoppningsvis få lite tid hemma att bara varva ner och ladda till dagen Rex bestämmer sig att det är dags. Det är han som håller i spakarna nu.

gravid vecka 38

Såhär stor känner jag mig ibland, även om det är vinkeln som luras lite. Att böja mig framåt i soffan är däremot ett mission impossible nu för tiden utan att göra något slags ljud. Att sen ta mig upp ur soffan ska vi inte ens tala om. Något jag ser fram emot efter förlossningen är att få tillbaka den lilla smidighet jag hade innan magen kom. Jag var rena gymnasten då om jag jämför med nu.

Nu blir det snart helg med vila och mer kompishäng. Jag ser mest fram emot att få sova efter ett par intensiva veckor. Ha en fin start på helgen imorgon!

Continue Reading

Gravid vecka 37: en liten uppdatering

Om du är en av de som vanligtvis läser mina rader har du säkert märkt att det var ett tag sen jag skrev. Mitt vanliga veckoinlägg för graviditeten uteblev till exempel förra veckan. Anledningen är att det privat har hänt en sak i familjen. Det är inget jag tänker skriva öppet om nu, men det jag vill dela med mig av är att det just nu råder sorg.

Tragedier vill man aldrig ska inträffa, det finns dessutom aldrig bra tillfällen för dem. Däremot känns det så mycket mer nu när det är så nära till att Rex kommer. Något som ska vara en glad och positiv sak. Det är det, såklart, men sorg överskuggar det mesta.

Idag är det den första februari och jag går in i vecka 37. Den sista februari är Rex beräknad. Det är bara en månad mellan oss till att vi äntligen ses för första gången. 27 dagar till ett nytt liv, i dubbel bemärkelse. Jag har två veckor kvar på jobbet vilket känns som bara en dag.

vecka 37: skötartiklar

Ett paket kom idag med de första skötartiklarna jag beställt till bebisen. Vi kommer ha en skötbädd i badrummet för enkelhetens skull. Trådback under med just alla skötgrejer. Lite lådor som förvaring för dem fattas bara. Härnäst är det dags att packa BB-väskan. Mycket som snurrar nu i huvudet, mycket jag borde hinna göra. Men det ordnar sig med dessa världsliga ting.

Hoppas ni har haft en betydligt bättre vecka med härliga händelser!

Continue Reading

Gravid vecka 35: räkning och siffror

Och veckorna de rullar på, ända in i vecka 35. Det känns som en milstolpe av någon anledning. Eller gräns, att nu är det bara de där sista veckorna kvar. På jobbet härom dagen pratade vi om det här med att räkna. En ny kollega som fram tills nu alltid sagt hur många veckor han varit hos oss har nu börjat prata i månader. För mig är det istället tvärtom. Från att ha gått från månader till veckor och snart dagar. Fyra arbetsveckor kvar, eller 20 arbetsdagar (what?). 41 dagar till beräknad nedkomst.

Måendet är fortfarande bra. Barnmorskan kallade mig för idealpatient när jag var hos henne i måndags. Hon har inget att anmärka på vad gäller värden. Visste ni förresten att man kan se sin journal på 1177.se? Eller, jag vet inte om det gäller alla landsting eller ens all sin vård, jag tror i alla fall att det är rätt nytt. Jag upptäckte det för ett par veckor sen och kan därför bjuda på lite mer siffror, bara för att jag tycker det är häftigt och det egentligen finns en liten statistiknörd inom mig (trots att jag hatar matte).

sf-mått vecka 35

Rex ligger fortfarande mitt på sin kurva vad gäller livmoderns mått, vilket är det ni ser ovan. Det går även att se grafer över bland annat mitt blodtryck, min vikt och Rex hjärtslag.

siffror vecka 35

Förra gången jag var där hade han ju även vänt sig och, som barnmorskan sa den här gången, är nu långt ner i bäcken. Enligt vad hon skrivit är han fixerad, alltså fast där nere – i position att komma ut! Kanske inte är så konstigt att det bara är över blygdbenet jag har ont om han ligger nånstans där bakom och trycker.

Kul att ändå kunna följa sina siffror. Är ju inte alltid man kommer ihåg efter varje besök. Skönt att veta att allt fortlöper som det ska också. Såhär i vecka 35 är han rätt stor nu där inne, ca 45 cm lång och kommer väga runt 2,5kg i slutet av veckan. Inte konstigt att jag blir mätt fort när det inte är så mycket som får plats.

Continue Reading