När M gått och lagt sig på kvällarna (han har riktigt udda nattider på jobbet just nu så det blir tidiga kvällar för honom) blir det alldeles tyst. Fridfullt, ibland tråkigt. Mysigt, ibland ensamt. Nån gång har jag till och med gått och lagt mig tidigare, men oftast har det berott på min konstanta trötthet just nu.
Ikväll sitter jag uppe och lyssnar på regnet som bestämde sig för att komma efter att jag varit ute och sprungit en runda. Sicken tur jag hade då. Och vad glad jag är för att jag tog mig ut, även om mina lungor nästan dör varje gång. Jag går fortfarande med konstant nästäppa/förkylning som hållit i sig sen vi kom hem från New York och jag misstänker pollen. Jag som inte brukar reagera såhär. Ska testa nässpray några dagar nu och se om det släpper, annars blir det läkarbesök. Och springturer inomhus. Yay.
Häromdagen blev det lunchpromenad med några kollegor. Bra att jobba nära Kungsträdgården så man kan få den där traditionella bilden innan körsbärsträden tappar sina blad.
Härligt med våren nu, skriver jag medan regnet smattrar mot fönstret…
I helgen blir det bokrecension, födelsedagsfirande och kanske, kanske balkongfix. Hurra för fredag imorgon!
När jag först vaknade imorse somnade jag gladeligen om igen när jag märkte att det regnade. Snark, det var den soliga våren jag längtade efter. Men regn är ju mysigt så nu sitter jag på min vanliga helgplats vid fönstret och käkar frukost och tittar på Youtubers. Som kära Sofia (littleboxes.se) som inte vloggar särskilt ofta men när hon väl gör det känns det jättemysigt att få en inblick i vad hon och hennes man gör. Att jag ”känt” Sofia i hur många år som helst sen begynnelsen av våra olika bloggar (vi båda har haft några stycken) gör det extra kul att få lite uppdateringar.
Jag vill också vlogga! M, har du något emot att jag filmar fler av dina hockeydanser och lägger upp inför ett tja, 20-tals personer? Kanske blir det fler nyfikna som läser mina tråkiga dagar och så vill någon chipstillverkare plötsligt att jag ska provsmaka deras nya chips. Ge mig chips! Tack.
Vet inte vad som händer idag i detta ösregn. Vi var till IKEA igår och köpte balkongmöbler. Såklart det regnar hela helgen då! Så nu står de där också och väntar på sol precis som jag. Åh, en annan jag följer på Youtube, Johan Matgeek Hedberg (matgeek.se), var där och lagade mat men jag vågade inte gå fram. Jag stod på avstånd och lyssnade lite, som på internet fast på riktigt! Haha ha ha.. Host.
Det är fredag, solen skiner och jag har för en stund sen kommit hem från jobbet. M har tagit sig en liten eftermiddagslur (att gå upp halv 2 på nätterna gör väl en lite tröttare än vanligt..) så jag sitter här i köket och andas ut. Ännu en vecka gjord. Lite bättre mående om än fortfarande rätt så orkeslös. Lite som en zombie skulle jag kunna beskriva det, jag vaknar, gör i ordning mig, jobbar alla mina timmar och kommer sen hem för lite knapp återhämtning för att sen sova och göra precis samma sak. Om och om igen.
Igår ”tvingade” jag mig själv ut för en middag med några kollegor efter jobbet, vilket var hur mysigt som helst. Jag är glad att jag sa ja även om jag kom hem hungrigare än innan. Vi var på Público, en restaurang här i stan, och maten var verkligen hur god som helst men den försvann efter ett par tuggor – hade behövt beställa flera av deras rätter för att få magen fylld. Det var hur som en trevlig kväll.
Nu väntar en helg med förhoppningsvis mycket sol. Vi har fortfarande inte fått tag i några balkongmöbler så ett IKEA-besök är min förhoppning, vilket det varit några helger nu. Får se hur humöret är imorgon efter en sovmorgon. Eller ja, sovmorgon och sovmorgon, det blir rätt tidigt och piggt på helgerna…
Det är mycket stress runt omkring mig nu. Det är mest på jobbet det visar sig, men i och med att jag spenderar 8-9 ibland fler timmar där varje dag så är det där livet just nu är. Finns inga andra människor jag umgås med så mycket som kollegorna. Förutom M då, som dock jobbar andra tider än jag just nu så det är helgerna som gäller för att umgås.
Att jag säger stress är för att jag nu har personer runt mig som blivit sjukskrivna på grund av det. Det har blivit lite för mycket på sistone av olika orsaker. Ja, jag känner mig också stressad just nu men inte på samma nivå så att jag behöver vara hemma. Än. För som alla sagt så märker man inte av hur man mår förrän man gått in i den där klassiska väggen.
Jag orkar inte så mycket efter jobbet. Jag kommer hem, handlar, lagar mat, och hamnar till sist vid köksbordet eller i soffan framför datorn rätt avtrubbad. Jag har ingen ro att ta tag i saker som att fixa till mer i lägenheten, framkalla bilder, eller ens titta på favoritserierna för jag blir inte avkopplad och har svårt att koncentrera mig. Att jag och M tog oss genom filmen om Cornelis Vreeswijk i fredags var nästan ett under. Men så var den bra också. Jag har börjat gå ut och gå någon timme för att känna att jag gör något i alla fall. Plus att hjärnan får rensa ur sig saker. Får luft. Jag går och lägger mig tidigt men är lika död på morgonen vare sig jag sover 5 eller 9 timmar.
Trots hur jag känner kan jag inte föreställa mig hur kroppen helt lägger av så att man inte kan jobba. För att vara ärlig förstod jag inte för många, många år sen när folk pratade om att de gått in i väggen och blivit sjukskrivna, för det är väl bara att dra ner på tempot, jobba lite mindre? … Right. Nej.
Denna morgon ska jag se Isabel Boltenstern i Nyhetsmorgon som pratar just om stress och utbrändhet. Högaktuellt alltså för mig, och många andra. Isabels video om 50 saker man inte ska säga till en stressad eller utbränd person är så bra, och jag känner igen så mycket.
Jag ser de runt omkring mig som jobbat på och till sist inte orkat. Hur de kämpar för att komma tillbaka. Och det handlar verkligen inte alltid om arbetsmängd, det är så många olika faktorer som spelar in. Jag tänker och jobbar på att inte hamna där, trots högt tempo. Helgerna är min återhämtning och därför har det sociala fått stå tillbaka lite. Jag orkar helt enkelt inte höra av mig, fast jag borde. Att svara på mail och korta sms tar en evighet trots att det inte är någon större kraftansträngning egentligen. Jag vill bara vila hjärnan och det är så svårt att få folk att förstå, vilket i sig gör det jobbigare. Och den onda spiralen fortsätter.
Idag har vi varit ute på en springtur! Premiär för i år, hurra! Jag har ju bara promenerat runt här omkring för att lära känna området, men så idag fick jag med mig M och då testade vi på Älvsjöskogen som ligger i närheten. Det var en fin runda med elljusspår, nu när det är betydligt ljusare än vad det varit så känns det lite bättre att springa där. Hurra för vår och härliga springturer. Dags att jobba upp min kondition nu som helt ärligt är nere på djupaste botten.
Älvsjöskogen
När vi kom hem gjorde jag en soppa på linser och sötpotatis, ett recept jag hittade på Ida Wargs blogg. Vill äta mer vegetariskt och linsgrytor är alltid gott så jag bestämde mig för att testa – och det var supergott! Blev över till lunch imorgon. Mums!
Linssoppa med sötpotatis
Nu sitter vi och tittar på hockey, Blackhawks mot Boston. Tänker tillbaka till när vi var i Chicago i höstas och tittade – allra längst fram. Vilken match. Jag är ju inget stort hockeyfan direkt, men det är en upplevelse att se hockey live, det är inte bara en match det handlar om utan det är publiken som är så peppad, all underhållning i pauserna, musiken. Jag gillar det. Men Ville är nog ändå den som älskar hockey mest.
