Musiktips v. 10: Sara Hartman

På tal om musik. Sara Hartman är en tjej jag aldrig hade hört talas om innan torsdagens konsert med Ellie Goulding. Hon värmde upp innan och var riktigt bra. Ibland kan det vara lite hit eller miss vad gäller förband. När vi var i USA i höstas och såg Andrew McMahon och New Politics (

Sara Hartman däremot kollade både jag och min kompis upp på Spotify på en gång under hennes spelning. Tyvärr ligger endast tre låtar uppe men förhoppningsvis släpps någon längre skiva inom snar framtid. Melodisk pop med en stark röst skulle jag beskriva musiken, sådär så jag kan försvinna in i det hela och kroppen bara dansar med.

Det första jag lärde mig gällande henne är att hon är 20 och har flyttat till Berlin (<3) från USA. Jag ser så mycket fram emot mer från den här tjejen.


Sara Hartman. My latest music find. Such a good voice and melodic pop I keep swaying to. Take a listen!

Continue Reading

Ellie Goulding

Precis innan jag blev så fasligt förkyld var jag och en kompis och tittade på Ellie Goulding i Globen. Denna fantastiska kvinna. Jag var och såg henne för två år sen eller något sånt när hon spelade i Fryshuset och förutom att hon var lika grym som då var showen nu så mer imponerande! Väldigt kul att se hur artister och band utvecklas.

Innan Ellie kom in på scen
Innan Ellie kom in på scen

En och en halv timmes party. Min kompis som var förkyld och febrig tänkte inte missa det för allt i världen så vi satt där båda två det ena mer krasslig än den andra, och hade det så fantastiskt bra.

Musik, det finns inget bättre här i världen.

Continue Reading

Rapport från soffan

Dag nummer fyra och jag tror jag aldrig kommer bli frisk. Jorå, sakta men säkert men imorse när jag vaknade kändes det i alla fall som två steg bakåt. Inatt kunde jag inte sova heller eftersom jag sover/vilar det mesta av dagarna, så lagom till kvällen är därmed sömnen slut och jag blir ”pigg”. Efter nästan två timmar av stirrande in i garderobsväggen gick jag upp och la mig i soffan och drack ett glas mjölk och tittade på youtube-klipp. Rastlösheten kickade då istället igång och jag gick och la mig igen lika snabbt. Det måste ha hjälpt lite i alla fall för nästa gång jag vaknade var jag istället sjukt trött och solen letade sig in mellan gardinerna. Ah, härliga morgon med rosslig hals och snorig näsa. En fröjd att vakna bredvid kan jag säga er.

På tal om sol kan jag inte låta bli att tjata om balkonger igen. Nu börjar solen stå så pass högt upp att hela balkongen täcks av sol på förmiddagen och påminner om att snart är värmen på väg! Första bästa lediga helg kommer jag dra med M på balkongmöbel-jakt. Jag har ju alltid önskat balkong och kommer gå bananas med inredning och plantering. M kommer väl i sin tur gå bananas på mig efter ett tag kan jag tänka mig.

Balkong
Här kommer man hitta mig sittandes när det blir varmare
Balkong

Lite D-vitamin vore kanske inte helt fel för en förkyld kropp. Blir nog en liten lunchpromenad för att testa måendet.

Continue Reading

Taskig tajming

Både januari och februari har varit vabruari på jobbet. VAB och Vård av Vuxen har avlöst varandra, och jag har undkommit alla magsjukor, influensor och halsont. Tills nu. Ni vet när det börjar smyga sig på och man känner att det är något som bara väntar på att gå bärsärkagång i din kropp. En fredag med halsont och lördagmorgon med snörvel. Där är jag nu – suck! det kommer dessutom när man minst vill det, imorgon skulle jag samla ihop ett gäng kompisar och ha en brunch här hemma och senare på kvällen konsert med Jonathan Johansson men det blir ju inget av med det nu. Fick inse faktum efter lunch när jag efter några timmars beslutsångest och hopp om att bli bättre bara kände tvärtom.

Nu har jag sovit några timmar och hänger i soffan. Mellokväll! Inte för att jag gillar någon av låtarna, men bra som bakgrundsmusik medan jag slösurfar annat och bloggar, planerar inför påsk och går igenom varenda inredningstavla på Pinterest.

Nä, inga bilder i detta inlägg. Ni vill nog verkligen inte se vare sig snoriga jag eller min soffa som är överfylld av näsdukar. Friskheten kom tillbaka!

Continue Reading

It’s all downhill from here

Jag kom till 30 och så bara försvann jag! Eller? jag kanske la mig ner och lät jorden sluka mig för att jag nu peakat och det är down hill from here. Nu är jag trots allt 30. Herrejisses.

Nejrå. Det känns faktiskt inte så annorlunda såhär nästan en vecka efter. Kanske för att jag inte känner mig som 30, ser ut som 30 eller beter mig som 30. Hur man än nu ”ska” vara som 30. Hrrm.

Jag passade på att beta av både optikern och tandläkaren under min första vecka som 30-åring. Min syn är lite sämre men mina tänder mår perfekt, så jag kommer i alla fall kunna fortsätta äta fast mat ett tag till…

Slut på skämt om 30 såhär på ålderns höst..

Födelsedagen var bra, eftersom jag blev firad dagen innan hände inte så mycket. M gick upp snortidigt för att jobba och jag masade sen iväg till jobbet lagom kul som det alltid är på måndagar. På jobbet blev det tårta (bakad av mig) hurra från kollegorna och present i form av R2-D2 som äggklocka. Hurra!

Sötaste R2-D2!
Sötaste R2-D2!

30!
30!

Det är lördag, äntligen! och jag har inga planer, har suttit vid köksbordet ett par timmar nu och ätit frukost, spelat Disney-sånger och tittat ut på alla som inte kan parkera rätt (min nya morgonsyssla på helgerna, haha!). Jag älskar att ha utsikt!

Continue Reading