Jag sover alltid…

Madeleine kör en bloggutmaning i februari. Jag tar tillfället i akt att komma igång med skrivandet igen genom att försöka delta så mycket som möjligt framöver. Dagens tema är som synes i rubriken.

Jag sover alltid till vänster i sängen, sett till när jag ligger i den. Det är kul det där hur något blir en sån inrotad vana, som platserna runt köksbordet. Där är vi däremot lite mer flexibla och barnen brukar vilja byta platser beroende på vem de vill sitta bredvid. I sängen däremot har jag min plats, som hemma är närmast sovrumsdörren. Är vi på resande fot och sover på hotell är det samma sak där. Det skulle kännas jättekonstigt att plötsligt ändra sida. Det är väl något som inte är helt ovanligt, eller hur sover du?

Jag sover alltid (eller för det mesta i alla fall) på min vänstra sida. Det yttre benet drar jag upp och vilar foten mot andra benets knä, en bekväm sovposition som jag brukar kalla flamingon, hehe. Att jag hamnar på vänster sida är för att barnen någon gång under natten kommer in och sover hos oss, och då kan jag tycka att det blir för varmt att sova inåt mot den som ligger bredvid mig.

Det är för övrigt jättemysigt att vi alla sover i samma säng, men det leder till att jag alltid sover precis på kanten och ibland tror jag ska ramla ur. Små människor tar upp mycket plats.

vy från sängen

Helg brukar innebära i alla fall liite sovmorgon (kanske till halv 7-7) men barnen bestämde sig för att stiga upp 5 imorse, vilket är tidigare än på vardagar. Kul. Men! Idag är det lördag, och just den här lördagen innebär att min mamma och jag ska gå se musikal – The Bodyguard. Det ser jag fram emot!

Hur ser din lördag ut?

Continue Reading

8 juni: Om jag mötte dig på gatan så skulle jag…

Det är den 8 juni och dags att ta tag i Madeleines bloggutmaning för dagen. Det är en mycket intressant rubrik som helt beror på vem det är jag möter på gatan. Det krävs en del för att jag överhuvudtaget ska uppmärksamma den jag möter. Magnus undrar för det mesta hur jag kan missa den och den (oftast kändisar) när vi är ute. Jag är nog helt enkelt inne för mycket i mig själv eller vart jag ska för att lägga märke till alla andra jag går förbi. Är jag ensam med hörlurar i öronen märker jag definitivt sällan någon.

Är det däremot någon jag känner och vill heja på gör jag det såklart med öppna armar. Med pandemin som är kan jag däremot inte minnas när jag kramade någon spontant ute. Och det lär nog dröja ett tag till.

Är det bekanta eller folk jag inte riktigt känner brukar jag först snegla och se om personen lägger märke till mig och är på för ett hej. Jag tycker inte alls om att heja på folk och så känner de inte igen mig eller säger hej tillbaka. Då tittar jag hellre åt andra hållet och låtsas som om jag inte sett personen. Jag är strutsen som möter sanden. Och är du någon typ av försäljare försöker jag definitivt ignorera dig, särskilt om ett nej tack från mig bara innebär att du går efter mig och fortsätter prata vilket det ofta gör. Jag avskyr sånt.

Ibland märker jag heller inte personer för att jag tittar på vackra utsikter istället. <3

Continue Reading

10 april: Det här var oväntat…

Det här inlägget skulle komma igår, men så fastnade jag i soffan framför nya Snabba cash på Netflix (se!). Det var ju oväntat, och mer oväntat att jag skulle fastna framför en serie… Skämt åsido är dagens inlägg del av aprils bloggutmaning hos Madeleine.

Jag hade förväntat mig regn och snö igår vilket väderappen hade visat hela veckan. Istället vaknade vi till en strålande dag! Hela förmiddagen igår spenderades därför ute i lekparken.

Det blev en fin dag även idag söndag, och vi gjorde en utflykt till Åbergs museum. Vi gillar att åka dit – det är knappt något folk där (det var två till medan vi åt lunch), deras Trazan-koja är urkul för Harry och de serverar alltid god mat. Är det en ny utställning i konsthallen passar vi såklart på att titta på den också. Just idag när vi skulle åka hem hände det högst oväntade – Lasse Åberg himself var där. Jag har nog aldrig nämnt det, men Lasse är en stor idol för Magnus. Vi var i shoppen ensamma när han kom in och satte sig i ett hörn. Ögonblicket gick därför inte att missa och Magnus frågade om Lasse inte kunde signera en t-shirt, vilket han såklart gjorde.

Det blev en klassiker.

En bra helg för alla, nu väntar måndag igen. Först lite mer Snabba cash, bara. Som sagt, sevärd!

Continue Reading

2 april: Långfredagen idag, firar du påsken?

Jag hoppar på Madeleines bloggutmaning i april, en kul grej jag alltid har förhoppning om att vara med i alla fall några gånger varje månad. Nu var det läängesen, men så har ju mitt skrivande varit i princip obefintligt. Nu måste jag komma igång med det. Eller, snarare, nu vill jag komma igång med det.

Frågan idag, denna långfredag, är alltså om jag firar påsken?

Jag firar inte skulle jag säga, men jag uppmärksammar den precis som jag uppmärksammar de flesta högtider. Ofta är det någon påsklunch eller middag och traditionen kommer väl bli att barnen får ett påskägg med något i. Men jag pyntar inte direkt (tar mig liksom aldrig tid att köpa något pynt, och sen är påsken ändå över).

Den här långfredagen har vi än så länge hängt i sandlådan, åkt rutschkana och nu ätit lunch. Får se hur lång den här fredagen faktiskt blir. :) Hoppas du får en fin dag!

Continue Reading

Sommaren 2020

Att det här året och sommaren kommer finnas i minnet riktigt länge är inte så konstigt. Hela världen är upp och ner. Troligtvis har vi alla fått tänka om, ändra och leva våra liv på ett annorlunda sätt. Ibland kan jag titta på en tv-serie och tycka det är konstigt hur folk kramas eller sitter på en full restaurang. Det är otroligt hur hjärnan kan ställa om.

I Madeleines bloggutmaning frågar hon idag om vilken spontan tanke man har över att det är exakt ett halvår till julafton. Jag tänkte detta:

Har ett halvår på 2020 redan gått? Det var ju nyss nyår och förväntningarna på året var höga. Inte tänkte jag att det skulle bli såhär.

Vanligtvis är detta en period att längta till semester och allt man har planerat. Ända sen förra sommaren har jag längtat tillbaka till Åland och det smultronställe vi hittade då. I år hade vi bokat tre veckor att vara där. Jag såg så mycket fram emot stugan, gräsmattan, och promenaden ner till stranden. Så blir det ju tyvärr inte i år. Vad vi kommer göra i stället är oklart just nu, men utflykter lär det bli.

En morgon på Åland
En morgon på Åland

På ett sätt längtar jag till julafton precis som vanligt. Julmyset är ju det jag gillar allra mest. I dag hoppas jag framför allt att världen kommer att ha återhämtat sig lite. Jag vill krama min mormor igen, och bli irriterad över att folk ska stå så nära enbart på grund av att jag gillar mitt space.

Vad säger du om ett halvår till julafton?

Continue Reading