Det var framför rutschkanan i lekparken denna morgon strax efter klockan nio som jag tänkte tillbaka på mina helgmorgnar innan barn och insåg att ja, nu är livet annorlunda. Det var sömn tills jag vaknade, långa frukostar framför något bra på tv och så lite mer häng i soffan om jag råkade vara trött den helgen. Hade jag inga planer gick jag troligtvis i pyjamas hela dagen. Verkligheten nu består av andra prioriteringar, vilket inte är konstigt alls med barn.

Harry har blivit större och numera duger inte vardagsrummet som lekplats. Han vill ut, gärna det första han gör på morgonen, och blir grinig när han inte får som han vill. Det var bara att klä på oss efter frukost och rulla iväg. Vi var inte de första på plats. En mamma ”vilade” på en bänk medan dottern och pappan gungade. Det är såhär våra helger kommer se ut nu när sommaren kommer – utelek hela dagarna.

Det är mycket provsmakande av sand just nu. Mina reflexer har fått jobba ordentligt när han lyfter handen mot munnen. Kul är det dock att se hur han utvecklas för varje vecka som går.

Lördagen fortsatte med utflykt och lastbilsutställning i Strängnäs. Två gamla kollegor till Magnus var där och eftersom det inte är en sån lång bilresa dit från Stockholm kunde vi ta en sväng förbi och heja.

Allt utspelade sig på ett flygfält. Vi gick fram och tillbaka innan vi åkte hem igen. Det var inte så mycket att göra där förutom att titta på lastbilar. Inte riktigt min grej heller.

Vi käkade middag hemma hos min kära mor innan det var dags för denna lördag att ta slut. En perfekt dag på alla sätt och vis i denna fas av livet.

Hur har din lördag varit?

Det är sjukt vad trött man blir av störda nätter och känningar av en förkylning. Det börjar nästan kännas som att vi får tillbaka nu för all sömn vi fått sen Harry föddes och han sov hela nätter från att han var några veckor gammal. Vet inte vad det är som ställer till det just nu, om det är sviter från hans influensa som lett till att en separationsfas uppkommit då han sover som en stock mellan oss. För så är det, han vaknar upp några gånger tills vi tar in honom till oss och han då sover vidare utan bekymmer. Och tar dessutom upp större delen av sängen genom att sträcka ut sig ordentligt… :) Jaja, vad är väl lite sömn. Mysigt är det att ha honom bredvid oss. I natt sov han i sin säng men tyckte istället det var dags att gå upp kvart i fem. Tur det finns energidryck för någon som inte dricker kaffe.

Vi är nu tre dagar in på jobbveckan och jag har en dag kvar innan Magnus och jag hamnar i New York dit vi åker på fredag. Vi var där senast mars 2017. Det blir en långhelg för att fira vårt första år som gifta och komma bort lite. Vi har inte mycket mer än en teater inbokad, men lite shopping lär det bli och så har jag en kusin som bor där som det vore kul att träffa. Och så lite majsol på det i Central Park om väderprognosen kan vända lite. :)

Apropå ett år som gifta lämnade jag in min vigselring för några veckor sen för en årlig kontroll. I förrgår ringde butiken som, hör och häpna, har tappat bort den! Hur surt är inte det? Så nu ska jag dit för att få en ny. Den kan ju däremot inte ersätta min faktiska ring, även om den skulle vara likadan. Och visst, allt sitter inte i en ring och det hade varit surare om det varit en gammal släktklenod men det var fortfarande min vigselring jag alltid kommer veta är borta, och med en ny kommer jag alltid veta att den inte är den riktiga. Där får man för att man vill se till att allt är OK och få den fin igen. Jag kommer aldrig mer våga lämna in något. Vanligtvis är det dessutom jag som tappar bort saker – en anledning till att jag inte köper exempelvis dyrare smycken – men inte trodde jag vigselringen skulle försvinna på grund av någon annan.

Men men. Hur går veckan för dig? Bättre och piggare än min?

Det har varit en smått rörig vecka som inte ens är slut. Vi har haft rejäl sjukstuga här hemma som förflyttade sig till sjukhus i onsdags när Harry blev inlagd på grund av för hög feber som inte gav med sig, rosslig hosta och en illröd hals. På det gick det inte att lugna ner honom utan grät konstant från att vi kom till väntrummet i akuten till att han tuppade av från ren utmattning medan de satte infart på honom för dropp vilket tog lite tid.

Det gjorde så ont i hjärtat på mig att se honom så dålig. Magnus stannade kvar på kvällen då jag skulle jobba i torsdags tills jag insåg att inte ville jag gå till jobbet, och det endast en halvdag, när mitt barn ligger på sjukhus. Jag sov hos mamma då klockan närmat sig 00 när allt var klart uppe på avdelningen och Harry sov efter han tuppat av. Jag åkte tillbaka igår morse och innan jag hann dit kom svar om att det är influensa. När Harry äntligen börjat äta lite igen, och framförallt fick behålla maten vilket han inte fick i onsdags, fick vi åka hem mot eftermiddagen.

Med ordinerat smärtstillande och mycket vätska är det skönare att få vara hemma.

Som du kanske förstår blir det ingen Fem en fredag idag. Jag hoppas istället du får en härlig och solig påsk! Här hemma kommer det bli massa vila tills Harry är på benen igen.