Snön kom tillbaka idag. Du är för sen, ville jag säga till den när flingorna började falla. Att den skulle varit här i julas. Finns ingen orsak att komma fallandes nu mitt i januari. Men men. Ett första misstag av säkerligen många innan våren kommer. Den där våren, ja. Den som jag ser fram emot, istället för det här mörkret. Det gör mig trött. För trött för att träna, även om den rackarns förkylningen från i julas bär en del ansvar också.
Lite har det nog också med att göra att jag känner mig tröttare i kroppen, vilket i och för sig inte borde vara så konstigt såhär några veckor innan förlossning. Så vad gör det? jag sover hellre lite mer än pressar kroppen. Jag vill dock fortfarande hålla igång lite och har tänkt ett tag att börja yoga mer. Innan nyår var jag taggad att hoppa på Yoga with Adriene’s nya följetong True. Den innebär ett yogapass om dagen i 30 dagar som publiceras på YouTube och började den 2 januari.
Det gick däremot i stöpet redan första dagen och jag har inte hängt med sen dess. Jag har gjort tre pass såhär 16 dagar in. Men skam den som ger sig, jag kommer istället köra i min egen takt. Det fungerar även förvånansvärt bra med magen, jag får göra några anpassningar i vissa ställningar. Annars är det mest skönt att bara få sträcka på sig och slappna av.
Om du också vill ge dig på True, gravid eller inte, och känna hur kroppen mjuknar eller bara vakna till lite mer på morgonen ska du kolla in hennes YouTube-kanal. Hennes videos passar för alla att göra.
Så var det dags att lägga ännu ett år till handlingarna och det har blivit tid för mina traditionella nyårsönskningar. Det var för ett antal år sen jag införde nyårsönskningar istället för att lova en massa saker jag ändå inte håller. Det där med prestation och måsten är inget för mig. Då blir det bara pannkaka. Istället önskar jag och ser vad som kommer naturligt. Utan press.
♥ Milen! Nu jäklar ska det springas
♥ Få bort sockerberoendet och äta bättre i allmänt
♥ Satsa mer på bloggen/skrivandet
♥ Fokusera på hemmet, verkställa våra planer
♥ Att familjen får må bra
♥ Få resa och upptäcka mer
♥ Läsa fler böcker, framför allt de som redan ligger på hög hemma
♥ Uppdatera klädstilen
♥ Stressa mindre i alla situationer, oavsett om det gäller jobbet eller så enkelt som till pendeln. Ingen dör om något inte hinns med, och det går fler tåg.
♥ Utveckling, antingen genom en kurs eller självlärande.
Och vad hände inte?
Jag kan ju säga att det inte blev någon mil. Det hanns liksom inte med innan jag plötsligt fick en inneboende. Det blev heller ingen specifik utveckling utöver det vanliga som följer med jobb och erfarenheter. Sockerberoendet kommer alltid finnas där men jag har försökt hålla mig i schack – trots graviditet vilket ändå resulterat i rätt så mycket sött. Vad gäller klädstil kom jag ingenstans med det. Jag har rensat i garderoberna men inte ändrat något egentligen. Förutom det senaste halvåret när mammakläderna gjorde entré men där har stilen inte direkt ändrats. Får väl bli en riktig fashion mama under 2018 istället, haha.
Och vad hände?
Det har blivit mer skrivande i bloggen och mycket mer öppet, i alla fall under de senaste månaderna. Nästa steg är att fundera mer på vad jag vill med bloggen. Att skriva om introversion som inriktning fick ta ett steg tillbaka för att jag inte orkat. Fler böcker har jag läst, men absolut inte nått mitt mål, vilket jag skrev om i årsresumén. Något jag är glad över är att jag definitivt stressat mindre. Har jag inte hunnit till en pendel utan att gå lite fortare, ja då har jag väntat till nästa. 5 minuter är ingenting. Samma sak på jobbet. En sak i taget. Familjen har vad jag vet mått bra. En del resande blev det med nya upplevelser.
Hur ser 2018 ut nu då?
I min bullet journal har jag hittills bara skrivit ner två saker:
♥ att allt ska gå bra med Rex
♥ att jag blir bra som mamma
Mycket under nästa år kommer av naturliga skäl fokusera kring föräldraskapet. Tror inte någon av oss vet vad vi egentligen har framför oss annat än att ett barn kommer. Och med det kommer en tom bok utan instruktioner.
Jag har inte tänkt så mycket gällande mig själv. Men om jag ska tänka på något annat blir det detta:
♥ hålla igång fysiskt för att orka. Träna för att må bra helt enkelt, som under graviditeten.
♥ tro på mig själv, både som förälder och partner. Våga göra misstag utan att jag ska tänka att jag är dålig.
Vad gäller affärerna (höhö) får det bli detta:
♥ fortsätta jobba på bloggen. Som jag skrev ovan, komma igång ordentligt med att skriva om introversion. Skriva överhuvudtaget, det är ju det här jag gillar.
Och såklart…
♥ Klara förlossningen. Största utmaningen 2018. Men har alla andra före mig klarat det, så kan väl jag också.
Hur ser ert kommande 2018 ut? Hr ni löften, önskningar eller sätter upp mål?
/ / / /
My wishes for 2018, instead of resolutions that always feel like they must happen making them more of a burden. Mostly thinking about parenthood and all that comes with it. I’m hoping for all to go well with the baby and that I’ll be a good parent. Also hoping to stay active to keep the mind and body ready for this new adventure that we’re embarking on.
Nu är det inte längre långt borta i horisonten. 2018 är här. Hur har ni det på årets första dag? Trött eller piggt mående? Här är det lite segt och trött, men inte på grund av något sjöslag igår. Mer på grund av att det var en tidig morgon som blev sen kväll (senare än vanligt). Det blev en lugn nyårsafton hemma hos Magnus föräldrar. Vi åt god middag och spelade sen spel (Vem vet mest, jag vann första omgången! det lönar sig att ge andra frågor de inte kan…) till klockan var någon gång efter 23. Vi kände då att det var dags att röra oss hemåt för att komma i någorlunda vettig tid i säng.
Några minuter före tolv tvättade jag bort allt smink innan vi ställde oss i vardagsrummet och tittade på alla fyrverkerier som startat precis innan tolvslaget. Inte långt efter la vi oss i sängen medan fyrverkerierna fortsatte och regnet smattrade utanför. Ännu ett år till ända. Och jag höll mig vaken till tolvslaget.
Det var lika grått och trist ute som igår kväll när vi vaknade imorse. Den varma chokladen till frukost blev pimpad med marshmallows och mintkäpp – en mycket god start på 2018. Nu är klockan redan sen eftermiddag och vi har inte gjort något särskilt alls. Så som sig bör kanske en dag som denna. I morgon är det jobb igen och ett besök hos barnmorskan.
Hej Nyårsafton. Sista dagen på året är här. Det är väl nu alla som mest håller på med sina nyårsförberedelser. Kanske inser att de glömt köpa tillräckligt med grädde till efterrätten och går till affären. Eller fortfarande hänger i pyjamas laddade för en härlig kväll utan gäster.
Här hemma är det lugnt och har varit hela dagen. Magnus spelar hockey och jag har lagt en ansiktsmask. Så långt har vi kommit. Naglarna ska få sig en omgång och Magnus hår ska trimmas, men annars är största utmaningen för mig att hitta något skönt att ha på mig.
Det bidde en deep down detox med Formula 10.0.6.
Carro och Mattias är i stan så ikväll blir det nyårsmiddag hos svärföräldrarna. Ska bli spännande att se hur länge jag orkar vara uppe. Tror inte det blir några nyårsraketer för min del, såvida jag inte får obegränsat med godis som energikick. Men man vet aldrig.
Vad har ni för er ikväll? Oavsett så hoppas jag ni får en fantastisk kväll och början på 2018! Till imorgon laddar jag med mina nyårsönskningar och hur det här årets önskningar blev.
Det är dags för ytterligare ett år att gå mot sitt slut. Det är därför tid för årsresumé 2017. Som jag skrev i förra årets resumé har även 2017 gått fasligt fort. Så fort att det tar sin lilla tid att komma på vad som egentligen har hänt. Mycket bra, och även mycket dåligt. Jag tänker främst på terrordådet den 7 april och vad som gav upphov till #metoo-rörelsen. Kan bara hoppas det sistnämnda fortsätter med sina ringar på vattnet och gör mer förändring.
Höjdpunkten
Den största höjdpunkten är självfallet graviditeten. En stor omställning, såklart, full av förväntan som pågått nu under halva året. Definitivt den största resan som jag hittills varit med om, och än är den inte slut. Det känns lite märkligt att det här är sista nyårsafton som vi är ensamma. Om jag kunde skulle jag skåla med ett stort glas riktiga bubblor imorgon.
September vs december. Vecka 19 och vecka 29.
Måendet
Det har varit ett jättebra år för måendet. Jag har varit glad och lycklig. Illamående och trött en liten period, men det har ju inte varit till följd av något negativt. Jag såg framför mig en graviditet fylld av humörsvängningar på grund av hormonomställning, men inget sånt. Peppar, peppar. Jag tror att det snarare gett mig en bättre balans i kroppen. Jag är även glad över att jag mått så pass bra att jag kunnat tränat regelbundet genom graviditeten och sluppit t ex ryggont.
Karriär
Jag har älskat jobbet det här året. Mina kollegor är fantastiska och vi har blivit ett sånt bra team som trivs. Det har tidvis varit väldigt mycket, och även om jag inte riktigt fick ta den roll som var tänkt efter min utbildning förra året på grund av att vi saknat resurser, har jag lärt mig mycket och ser fram emot att komma tillbaka efter min ledighet. Jag har lite separationsångest över att jag snart inte ska jobba och ”tappar” ett år men vet också att så fort jag går på ledighet släpper det där. Full fokus på annat.
Resorna
Jag tänkte först skriva att det inte blivit lika mycket resor i år, men det stämmer inte. De har bara varit lite kortare än vanligt. I februari hade vi ett intensivt dygn i Köpenhamn för att se Metallica. Senare i mars åkte vi på en veckolång roadtrip på USAs östkust där vi bockade av ett flertal stater och städer. Ibland flera på en dag. En jättemysig om än intensiv vecka. I efterhand hade vi kunnat vara borta lite längre för att inte känna som att vi bara bockade av saker utan att riktigt uppleva, men det var ändå en väldigt bra resa.
Vid Niagarafallen i mars
I slutet av april åkte jag och några kollegor till en kollegas hus i Torrevieja, Spanien. En helg full av roligheter tillsammans. God mat, skratt och bondande. Fantastiskt hus och gästfrihet. På toppen av det ett mycket skönare väder än hemma. I juni åkte Carro, Mattias, Emma och jag över till London! Egentligen skulle Magnus följa med, men han behövde jobba och då frågade jag om inte Emma ville hänga med vilket hon inte var sen med att tacka ja till. Så kul! Det blev en riktigt varm helg med turistande. Häng i parker med glass, firande av Carros födelsedag, musikal, Notting Hill och riktigt god mat.
Efter det har det blivit resor i Sverige. Semesterdagar i kära Norrsundet, ett par gånger till Falun och så två flygresor till Luleå, som jag fram till i september i år aldrig hade besökt innan. För att två veckor senare plötsligt varit där två.
En hel del resande i år också. Nu är det slut på det ett tag framöver tills Rex är redo att börja upptäcka världen.
Saker jag inte tidigare gjort
Gett mig in i vloggandets värld, väldigt kortvarigt. Upplevt en graviditet och allt omkring. Varit i Luleå. Tagit hand om en upphittad katt.
Vad jag önskar jag gjort mer av
Läst! Jag hade ju en förhoppning om att läsa minst en bok i månaden det här året, men det gick i stöpet någon gång i september. Jag får ta igen det nästa år. Förhoppningsvis.
Musiken
Vad har det blivit live i år egentligen. Det började med The Naked and Famous i januari. Mina favoriter. Metallica i Danmark, för första gången och väldigt bra. I mars blev det show med Postmodern Jukebox där jag även fick hänga med Blake Lewis, tvåa i American Idol 2007, och som varit en favorit sen dess. Sjukt kul. Sista akten för året blev The Sounds på ett trångt Debaser. Rockigt och ösigt och Rex höll sig lugn i magen.
Att se fram emot 2018
Fall Out Boy! Efter 11 år ska jag se dem live igen. Finns inget band jag lyssnat på längre. Att det kommer ske på en sån liten och intim lokal som Debaser kommer bli så bra. Att jag kommer vara gravid i slutet av vecka 33 kommer vara den största utmaningen. Men vill man så kan man.
Rex. Såklart större än Fall Out Boy. Jag ser så mycket fram emot att välkomna honom till världen och få upptäcka vem han är, annat än ett busfrö. Och vi ska bli föräldrar – väldigt spännande hur det kommer vara, helt nya roller och prioriteringar. Man vet ju ingenting innan, precis som Rex kommer vi vara tomma ark.
Jag hoppas ni har haft ett så bra år som ni velat. Och om inte, i alla fall några ljusglimtar att förvara och komma ihåg och ta med er in i 2018.
