Både januari och februari har varit vabruari på jobbet. VAB och Vård av Vuxen har avlöst varandra, och jag har undkommit alla magsjukor, influensor och halsont. Tills nu. Ni vet när det börjar smyga sig på och man känner att det är något som bara väntar på att gå bärsärkagång i din kropp. En fredag med halsont och lördagmorgon med snörvel. Där är jag nu – suck! det kommer dessutom när man minst vill det, imorgon skulle jag samla ihop ett gäng kompisar och ha en brunch här hemma och senare på kvällen konsert med Jonathan Johansson men det blir ju inget av med det nu. Fick inse faktum efter lunch när jag efter några timmars beslutsångest och hopp om att bli bättre bara kände tvärtom.

Nu har jag sovit några timmar och hänger i soffan. Mellokväll! Inte för att jag gillar någon av låtarna, men bra som bakgrundsmusik medan jag slösurfar annat och bloggar, planerar inför påsk och går igenom varenda inredningstavla på Pinterest.

Nä, inga bilder i detta inlägg. Ni vill nog verkligen inte se vare sig snoriga jag eller min soffa som är överfylld av näsdukar. Friskheten kom tillbaka!

Jag kom till 30 och så bara försvann jag! Eller? jag kanske la mig ner och lät jorden sluka mig för att jag nu peakat och det är down hill from here. Nu är jag trots allt 30. Herrejisses.

Nejrå. Det känns faktiskt inte så annorlunda såhär nästan en vecka efter. Kanske för att jag inte känner mig som 30, ser ut som 30 eller beter mig som 30. Hur man än nu ”ska” vara som 30. Hrrm.

Jag passade på att beta av både optikern och tandläkaren under min första vecka som 30-åring. Min syn är lite sämre men mina tänder mår perfekt, så jag kommer i alla fall kunna fortsätta äta fast mat ett tag till…

Slut på skämt om 30 såhär på ålderns höst..

Födelsedagen var bra, eftersom jag blev firad dagen innan hände inte så mycket. M gick upp snortidigt för att jobba och jag masade sen iväg till jobbet lagom kul som det alltid är på måndagar. På jobbet blev det tårta (bakad av mig) hurra från kollegorna och present i form av R2-D2 som äggklocka. Hurra!

Det är lördag, äntligen! och jag har inga planer, har suttit vid köksbordet ett par timmar nu och ätit frukost, spelat Disney-sånger och tittat ut på alla som inte kan parkera rätt (min nya morgonsyssla på helgerna, haha!). Jag älskar att ha utsikt!

Födelsedagsfirandet har börjat. Idag kom familjen över, till och med mormor! Vad jag är glad för det, att hon har fått se var och hur jag bor. Hon var aldrig till Sollentuna under mina år där så nu har hon i alla fall fått se en bostad. Lilla mormor.

Igår bakade jag tårta, vilket kändes som hela dagen men egentligen var det bara en liten del. Det blev tvätt (alltså, två maskiner på jag vet inte hur många trappuppgångar? man får boka två veckor i förtid. Det är nu ens stora garderob kommer till användning!), bära saker till källaren, städa och så till sist bakningen. Och plötsligt var det kväll. När jag var klar runt 9 hade jag nog inte suttit på hela dagen. M kom hem från att ha tittat på hockey uppe i Gävle precis när jag nuddade köksstolen.

Förmiddagen idag gick förbi i ett nafs, plötsligt skulle M hämta familjen (svårt för mormor med kollektivtrafiken) och jag hade inte torkat håret. Men allt hann bli klart och tårtan var god. Mormor hörde inte allt som vanligt men hängde med tillräckligt för att få alla att skratta.

Nu har jag slängt ihop ytterligare en tårta för att bjuda jobbet på imorgon. Fylla 30 år på en måndag. Det blir vad man gör det till – förhoppningsvis väldigt bra!

Hej hallå, för er information är det bara 4 dagar tills jag fyller 30. I helgen blir det därmed tårtbak, uppblåsning av ballonger och städning (= mer röj av det vi inte har fått undan ordentligt än, herrejesus vad sega vi varit med det).

I söndags var det alla hjärtans dag vilket passade bra i och med att jag behövde öva lite tårtbak och göra en tvåvåningstårta. Det har jag ju aldrig gjort och klart jag vill fixa en lite mer speciell tårta till födelsedagen. Sagt och gjort så klev jag upp på söndagsmorgonen i full färd med att baka tårta. Men njaee, det tog sin stund att komma igång trots allt eftersom vi kom hem vid 3 på morgonen efter lördagkvällens fest. Att vara kvar sist är väl ändå bra betyg på kvällen?

För att fortsätta. Målet var att få ihop tårtan för att se hur det funkar. Lite rosor blev det i alla fall med tanke på dagen. Godkänt betyg från mig, var ju inte alls svårt. Det ”jobbiga” är arbetet före som tar lite tid, men belöningen? mums!

On to the next one!

”Det var längesen du bloggade”.

Ja!

Veckan flyger. Vilken tur att detta inte är mitt jobb! Men vad smutt det hade varit, att bli en sån som kan försörja sig på att skriva om sina dagar. Om jag behållit mitt tempo för sisådär 10 år sen och hade det antal läsare som jag hade då så kanske.

I alla fall. En helg med firande av en kompis, en vecka med jobb, packa upp någon låda och bada skumbad, middag med fina L. Som för övrigt ska flytta från mig och stan. Buhu. Vi har hittat en fördel med det och det är att med vänner i andra städer kommer man iväg från sin egen stad när man hälsar på och får därmed lite miljöombyte. Tåg eller roadtrip, hurra!

Och idag är det en annan lördag, en annan fest att gå på. Inflyttningsfest! Dock ej vår egen. Den får bli senare, först ska jag fylla år (9 dagar kvar!) och bli gammal. Förlåt, äldre.